2019
30 november. Glöggvandring till Ramsjöhult (se bild ovan och nedan)
Friluftsfrämjandet har en fin stuga, ca 5 km utanför Katrineholm. Dit gick en grupp pigga vandrare lördagen den 30 nov, dagen före 1 advent. Det var vinter, solen sken och det var så grant med snö på marken och på träd och buskar. Så skönt det var att komma in i den varma stugan och få varm glögg och pepparkakor. Kaffe hade vi med oss.
Det blev en trivsam stund i stugan innan vi traskade tillbaka på nya stigar. Vi katrineholmare är lyckligt lottade med fina omgivningar, som inbjuder till vandringar. Dessutom är det ju trevligt att ge sig ut tillsammans.
Sven Envall
Lördagen 6 oktober anordnade Friluftsfrämjandet en heldagsvandring på Sörmlandsleden, rundslinga 28:1. Under vandringen passeras flera sevärdheter. Vi gick så att första sevärdheten var resterna av en kalkugn där Forssjö bruk på 1840-talet bröt kalksten som sedan brändes till kalk i ugnen. För att få murbruk blandades den brända kalken med vatten och sand, murbruket användes sedan på Eriksbergs gods. Vi fortsatte söderut och kom strax fram till Lisstorpsängen som är en slåtteräng.Slåtteräng är en mycket artrik naturtyp. Naturskyddsföreningen i Katrineholm har hand om skötseln av ängen som tack vare dess höga naturvärde skyddas genom det Europeiska nätverket Natura 2000. Efter att vi gått ytterligare några hundra meter kom vi till en rastplats vid en liten vik av sjön Viggaren. Där tog vi rast och njöt av att solen brutit igenom molnen på himlen. Nästa sevärdhet var Lisstorpsblocken som bildades för ca 10 000 år sedan, den senaste istidens slutfas. Sveriges geologiska undersökning har satt upp en informationstavla om de mäktiga blocken. Efter att vi förundrats över Lisstorpsblocken kom vi snart in på Sörmlandsledens etapp 28 och följde den i omväxlande skogsterräng fram till vindskyddet vid Hönstorpasjön där vi tog fikapaus. Sedan var det en kort sträcka att vandra tillbaka till startpunkten vid Askersunds gård där det finns kolmila, tjärdal och lingrop att titta på. Vi har vandrat ungefär 12 kilometer i vackert höstväder, det vill säga några plusgrader och växlande molnighet.
Gerd Rehnberg
Lörd. sönd. 17-18 augusti
Friluftsfrämjandet i Katrineholm anordnade två dagar med vandring i Nynäs naturreservat 17 och 18 augusti. På lördagen vandrade vi i norra delen av reservatet. Bilarna parkerade vi strax söder om Nyckelby och gick på grusväg fram till Bråfall såg. Där fikade vi och tittade på sågen som hörde till Nynäs gods och användes fram till 1940-talet. Därifrån följde vi Sörmlandsleden genom varierad terräng norrut. På vandringen passerade vi bland annat områden där det varit skogsbränning. Vi gick utefter två sjöar, Stora Frillingen och Björken. Vid Björken kunde vi se hur inlandsisen format klippor ner mot sjön. Längst ut på en udde, vid en rastplats tog vi lunchpaus. Vidare vandring gick mot Månbacken, Karlfors kvarn och så småningom till bilarna. Några av oss vandrade över Mummerberget, där det är fin utsikt över Rundbosjön, fram till Nynäs slott. Andra tog bilarna. Övernattade gjorde vi på vandrarhemmet Bränneriet. Namnet säger vad som skett i byggnaden, nämligen brännvinsbränneri för husbehov. Det har även varit bageri och slakteri i denna gamla byggnad. Tillsammans fixade vi middag i det stora och fina köket. På söndagen vandrade vi mot havet, ut på två uddar. Först Furholmen och sedan ut på Sandviksgärdet där leden går upp på Röstensberget. Uppe på berget tog vi fikapaus med fin utsikt över vattnet. Åter mot Nynäs slott, på grusväg och genom skog. Vid Unnekroken kunde vi beskåda Stengärdet och fundera på hur inlandsisen påverkat naturen. De delar av Sörmlandsleden vi gick på under helgen är en rundslinga, Nynäs runt, som är totalt 26 kilometer. Helgen avslutades med att vi gick runt vid Nynäs slott. Det finns fina utställningar i de olika byggnaderna och i miljön runtom, skyltar som berättar om Nynäs gods ur ett historiskt perspektiv. Nynäs naturreservat är fyllt av natur och kultur, ett område vi gärna återkommer till.
Gerd Rehnberg
Söndagen den femte maj genomförde Friluftsfrämjandet årets andra heldagsvandring. Vi började med att ta oss med bil till Sörmlandsledens etapp 32 strax väster om Stavsjö station. Första kilometern gick vi på järnvägsbanken efter Nunnebanan. Nunnebanan som byggdes från Virå till Bråviken kring förra sekelskiftet. Den skulle användas till att frakta virke. Virke efter skog som man varit tvungen att avverka på grund av skadeangrepp av miljarder barrskogsnunnor. Dessa barrskogsnunnor åt upp granarnas barr så träden dog.
Efter järnvägsbanken tog vi av åt öster ut på en mosse. En riktigt lång raksträcka på spänger över mossen gjorde att det var lätt att gå. Genom varierad skogsterräng närmade vi oss nu Lövsjön. Solen sken och det var bara svag vind så vi gick förbi vindskyddet upp på en bergsknalle. Där, med härlig utsikt över Lövsjön, tog vi första fikarasten.
Stärkta av rasten följde vi Sörmlandsleden runt södra delen av Lövsjön och vidare på sjöns östra sida. Vid sjöns sydspets startar Sörmlandsledens etapp 33 och den följde vi bara några hundra meter. Sedan fortsatte vi grusvägen fram till en rastplats med information om Fjällmossens naturreservat. Det är ett skogsområde i Kolmården som ligger både i Sörmland och Östergötland. I en informationsbroschyr står det att "Här möter du en av de största orörda myrarna med kringliggande skogar och sjöar i södra Sverige". Vi gick en stig norrut genom naturreservatet och kunde se delar av den öppna myrmarken. Denna stig lär ha funnits sedan medeltiden. Nu var det dags för nästa lite längre paus, med utsikt över myren och längre bort Lövsjön. Grusväg och stig genom skog ledde oss till Stavsjö gamla stationshus och slutligen en kort bit på asfaltsväg tillbaka till bilarna. Gullvivor i dikeskanten och trädpiplärkans drillar förgyllde vår 13,5 kilometer långa vandring, liksom vårsolen som visade sig stor del av dagen.
Gerd Rehnberg
______________________________________________________________
Lördag 13 april, vandring runt Ågelsjön väster om Åby.
