Vandringar 2018

2018

Lördag 1 december, Friluftsfrämjandet på glöggvandring till Ramsjöhult.

      Finns det något bättre att göra än att ge sig ut på skogsvandring en gråmulen dag som det var 1 december. Vi skippade det grå och kom in i det gröna, den gröna skogen med de gröna mossorna som gör naturen så vacker.  
     Ett gäng främjare var ute på den traditionella glöggvandringen lördagen före 1 advent. I år gick vi Ramsjöhultsslingan av Sörmlandsleden. Ja, inte riktigt, det blev lite andra stigar på hemvägen söder om Ramsjön. Naturen runt Katrineholm med fina stigar inbjuder till fina vandringar. Visst var det en massa hala rötter och såphala broar att passera, men med pingvinsteg klarade sig alla utan att ramla och skada sig.
   Framme i  Ramsjöhult hade vår Yngve värmt upp stugan. Tack! Elden sprakade så mysigt och värmde gott. Vi fick glögg med pepparkakor och vi plockade fram eget medhavt kaffe m fikabröd. Det var lyxigt att komma in i värmen och äta sin matsäck. Det kunde inte varit bättre. Det är trevligt att ge sig ut på vandring i glada vänners lag.

 Sven Envall

Lördagen den tionde november anordnade Friluftsfrämjandet en heldagsvandring.
Startplatsen var där Sörmlandsledens etapp 28 börjar. Etappstarten är där leden passerar över vägen mellan Forssjö och Strångsjö. Morgonen var mulen men ovanligt varm för att vara en bit in i november. Vi följde Sörmlandsleden söderut genom varierad skogsterräng, delvis stig och delvis nygjord skogsväg. Efter drygt fyra kilometer kom vi till en enkel rastplats med vacker utsikt över Hönstorpasjön. Vi tog en liten paus och njöt av lugnet och de vackra färgerna som är i naturen vid den här tiden. Det är verkligen inte bara grått. Vindskyddet vid Hönstorpasjön blev platsen för första fikapausen.

Efter rasten valde vi att gå ledens rundslinga som är ca fem kilometer. På den sträckan finns skyltar som informerar om vad som funnits här förr i tiden, till exempel lingrop, kolbotten, tjärdal och torpstugor. Efter drygt halva rundslingan kom vi fram till Forssjö Natur- och kulturmuseum där det går att läsa om naturen, titta på en nybyggd kolarkoja och kolmila. Här finns också bord och bänkar, vilka vi utnyttjade för nästa fikapaus. Vi gick inte riktigt hela rundslingan utan valde en skogsväg norrut strax innan rundslingan är tillbaka på Sörmlandsledens etapp 28. Efter att följt skogsvägen ungefär fyra kilometer var vi tillbaka på Sörmlandsleden och hade en knapp kilometer kvar till utgångspunkten. Det har varit uppehållsväder, med undantag för några minuter på slutet av vandringen, och en stund tyckte vi att vi nästan kunde ana solen bakom molnen. Vi tackade varandra för en trevlig vandring som totalt blev 15 kilometer lång.
Gerd Rehnberg

_____________________________________

Lördagen den 25 augusti. (se bild ovan)
Utgångspunkten var parkeringen vid Vallmotorp, därifrån gick vi på asfaltsvägen mellan Nedre Malmen och Mellanmalmen. På vänster sida står en pil med texten: "Sevärd gran". Nyfikna som vi var gick vi och tittade på granen som vi bedömde är mycket gammal och har verkligen växt på ett mycket annorlunda sätt.

Efter titten gick vi på en fin stig på västra sidan av Mellanmalmen och anslöt på sörmlandsledens etapp 25. Här blev det lite klättring, både uppför och nedför innan vi kom fram till Gölstugruvan. Förutom flera gruvhål finns här också en kyrkplats iordningställd.. Dagens första fika intog vi sittande på "kyrkbänkarna" , det vill säga stockar på marken. Efter rasten gick vi vidare mot Myrgryten, stannade vid rastplatsen och några av oss kom ihåg att det för ganska många år sedan byggdes en kolmila här på hösten och arrangerades flera aktiviteter i anslutning till det. Nu lämnade vi Sörmlandsleden och gick grusväg söderut och vid Malmbergsstugan vek vi av västerut. Mellan Råby och Larstorp hittade vi en äng där vi tog nästa fikapaus. Det blev en skön rast i solskenet. Efter ett par avslutande kilometer var vi åter vid Vallmotorp. Under dagen har det varit lagom temperatur för vandring, sol, lite moln, några regnstänk som vi knappt hann känna. Sträckan som vi gick var 14 kilometer.

Gerd Rehnberg

Lördagen den 16:e juni anordnade Friluftsfrämjandet säsongens sista heldagsvandring. Den startade vid Båsenberga slalombacke där vi följde en orangemarkerad stig fram till naturreservatet Igelbålen som till största delen består av kärrmark och en liten sjö, som även den heter Igelbålen. På Länsstyrelsens information om reservatet kan man läsa att kärret är ett så kallat rikkärr. Med det menas att marken är rik på kalk och det i sin tur beror på att marken genomströmmas av kalkhaltigt och ytligt grundvatten. Vatten som delvis kommer från källor i omgivningen. Den kalkrika marken gör att växter som kräver kalk finns här. När vi kom fram till sjön rundade vi den på dess västra sida och kom sedan ut på spångar ute i själva kärret som är precis i sjöns norra del. Tack vare torkan som varit kunde vi gå torrskodda ut i kärret och såg bland annat tätört, sileshår, pyrola, kärrknipprot och ängsnycklar. Vi följde sedan reservatets gräns norrut, fortsatte på skogsväg och stig fram till gården Vadstorp. Nu blev det grusväg några kilometer tills vi passerade vägen som går mellan Vingåker och Österåker. Innan det tog vi fikapaus i en skogsdunge, vilade benen och njöt av solen. Efter vandring genom ett vackert skogslandskap passerade vi samma väg och tog en andra paus i en backe med utsikt över Dagsjön. Några av vandringens deltagare kände till namnen på ett stort antal dagfjärilar. Kunskap som vi andra tacksamt tog till oss så snart vi fick syn på en fjäril och nyfiket undrade vad det kunde vara för sort. Åter till startplatsen tackade vi varandra för en fin vandring på 11,5 kilometer.

Lördag 26 maj anordnade Friluftsfrämjandet i Katrineholm en heldagsvandring i och kring Glotternskogen. Glotternskogen är ett naturreservat som består av typisk kolmårdsnatur. Vi startade vår vandring i strålande solsken och utgick från parkeringen strax norr om Herrgölen. Herrgölen som är en av flera småsjöar i området, en annan är Råsjön där vi såg en fiskgjuse flyga över sjön när vi passerade. Vi gick söderut genom omväxlande skogsterräng för att så småningom komma till Nedre Glottern. I skogen började sommarens växter komma fram, bland annat skogsstjärnor, lingonris som blommade och vackert ljusgröna ormbunkar. Sista biten innan vi nådde fram till ett vindskydd gick leden precis utefter sjön och vi kunde njuta av vacker utsikt. Vi valde att rasta vid strandkanten där man kunde välja att sitta i solen eller i skuggan under några träd. Efter pausen följde vi leden som fortsatte nära sjön några kilometer och här gick vi en sträcka på Östgötaleden fram förbi gården Mela och genom skogen tillbaka till parkeringsplatsen. Som avslutning tog vi en av flera stigar i norra delen av reservatet som passerade områden där det genomförts naturvårdsbränningar vid tre tillfällen mellan 1993 och 2007. Vi passade även på att ta en andra rast vid Övre Glottern. Efter en solig 14 kilometer lång vandring återvände vi varma och lagom trötta till parkeringen för återresa till Katrineholm.
Skrivet av Gerd Rehnberg 

Lördag 5 maj träffades sju vandrare för att delta i Friluftsfrämjandets heldagsvandring. Vårvädret visade sig från sin bästa sida med klarblå himmel och lagom temperatur för vandring. Vi utgick från Abbotnäs och anslöt till Sörmlandsleden vid Lundsjöns östra sida. Leden går igenom hagmarker med härlig utsikt över sjön. Marken var på sina ställen täckt av vårblommor, bland annat vitsippor, viol och nyutslagna gullvivor. Innan leden viker av norrut tog vi dagens första fikapaus i solsken och med sjöutsikt. Vi följde sedan Sörmlandsleden norrut i varierad och delvis lätt kuperad terräng. Vid Gruvtorpet såg vi husgrund, stengärdsgård, fruktträd och bärbuskar från en svunnen tid. Vi funderade på hur livet var här när stället var bebott och gruvan igång. Efter gruvan finns endast gruvhål kvar. Vid Herrgölet vek vi av från leden och gick åt sydost, nu med utsikt över ett öppet böljande landskap. När vi kom till en liten sjö tog vi dagens andra fikapaus. Ute i sjön på en liten holme kunde vi med kikarens hjälp se en trana som vaktade sitt bo. En av deltagarna berättade att någon vecka tidigare hade flera sjöfågelarter synts här. Nu antog vi att de låg på ägg och därför inte var så aktiva. Sista biten av dagens 12 km långa vandring gick vi på en liten grusväg åter till Abbotnäs.
Skrivet av Gerd Rehnberg

Lördag den 14:e april genomförde Friluftsfrämjandet första heldagsvandringen för säsongen. Det blev en härlig dag med solsken och flera vårtecken som citronfjäril, tussilago, humlor och blåsippor. Vi startade vid Stavsjö bruk och gick utmed sjön Skiren där Sörmlandsleden har en rundslinga. Efter fika vid sjöns södra sida vek vi av och följde Sörmlandsleden åt sydost tills vi kom fram till järnvägsbanken efter Nunnebanan. Nunnebanan, som byggdes kring förra sekelskiftet för att frakta virke till Bråviken. Virket bestod av gran som blivit angripen av miljarder barrskogsnunnor som ätit upp barren. Järnvägen var först bara tänkt för transport av stock men öppnades även för gods- och persontrafik. Järnvägen lades ned 1939. Vi följde järnvägsbanken norrut, passerade riksvägen och gick längs nästa sjö, Stavsjön. Vid badplatsen tog vi nästa paus, tittade på blåsipporna i en backe och fiskmåsar som spatserade runt på isen. Även runt Stavsjön har Sörmlandsleden en utmärkt rundslinga. Efter tio kilometer och fyra timmars vandring var vi åter i Stavsjö bruk. Vi tackade varandra för en fin dag.