Marvikarna per paddel 14-15 juli 2012

Jag hade packat nästan allt färdigt kvällen innan inför min andra övernattningstur. Den nyinköpta luftmadrassen, Trangiaköket, tältet och som det visade sig senare igen, allt för mycket kläder.

Hade redan bantat klädmängden till hälften jämfört med min första paddeltur till skärgården några veckor tidigare men ändå hade man kunnat lämna några till plagg hemma. Bara packningen är en konst för en nybörjare.

På lördagsmorgon vid tiotiden då pigga ledarna Arja & Björn skulle hämta mig från Söder hade jag hunnit fixa ihop maten som skulle tas med och kollat än en gång att allt behövligt som myggmedel och div. små prylar fanns med. Solen sken och lovade perfekt paddelväder och jag var nu färdig för min andra helgtur, den här gången mot Marvikarna i Sörmland.

Konstigt nog var det inga fler anmälda till denna tur. Hade varit på Marvikarna på egen hand för några år sedan och hade sedan dess längtat tillbaka till den fantastiska naturen. Marvikarna är en sprickdalsjö där stränderna kantas av upp till femtio meter höga bergbranter. Man kan lätt lura sig att tro att man paddlar djupt inne i vildmarken fast man inte är långt bort varken från Stockholm eller övrig bebyggelse.

På motorvägen mot vår startplats på Åkers Styckebruk började bilen hacka, tänk om vi inte kommer fram alls utan resan tar slut här? Redan då fick jag åter se glimten av det professionella ledarskapet som jag upplevt alltid kommer fram hos FF:s ledare då det krisar. Att de lugnt och behärskat hanterar de oväntade situationerna, vare sig det gäller en överfart på farleden med olydiga nybörjare eller en hostande bil på motorvägen.

Efter några svalkande pauser då bilen fick en chans att harkla sig kunde vi fortsätta och kom äntligen fram till Kanotkungens brygga och sjösatte A&B:s kanadensare och "min" kajak.

Solen sken och vattnet var skönt ljummet. Vi började paddla längs Vissnaren men min styrning ville sig inte utan snörena hade hakat upp sig. Strax efter isättningen fick vi kliva upp igen vid en närliggande badstrand för justering. Det kändes lite motigt att allting bara krånglade... In i kajaken igen och prova på att paddla.

Det gick hyfsat en liten bit men nej, inte nu igen.

Vid första lyftet till Nedre Marviken fick vi hjälp av en vänlig förbipaddlare att justera och fästa linorna bättre. Nu gick paddlingen som en dans -en stund- men så lossnade snörena igen. Min kajak ville bara till vänster hur jag än ville och jag fick kämpa med att paddla enbart på vänster sida.

Det var bara att stiga upp på land igen till närmaste strand där Arja skulle fixa problemet. Och det gjorde hon! Inga mer problem med styrningen eller lossnande snören under hela helgen. Även paddling verkar kräva sin kvinna ibland. :)

Äntligen var vi på väg på riktigt! Lite motvind gjorde att A&B valde att paddla längs de lugnaste strandkanterna för att vi skulle få så mycket lä som möjligt.

Paddlingen gick nu bra men det hade börjat blåsa lite mer och man fick jobba emellanåt för att hålla tempot. Lyften mellan sjöarna gav naturliga vatten- och vilopauser. Precis när vi skulle stanna för lunch kom de första regndropparna och det regnade just så länge att vi hade hunnit äta färdigt. Så här blev det nästan varje gång vid våra raster och jag kan inte låta bli att undra hur FF kunde styra regnskurarna så bra? :)

Ännu ett lyft till nästa sjö. Skulle vi kunna paddla genom vägtrumman och slippa tunga lyftet? Vattnet låg ganska högt och till slut var även Arja tvungen att ge sig :) och vi fick bära våra farkoster över vägen till nästa och sista sjö, övre Marviken, ochmot vårt övernattningsställe, Krampan. Jag fi ck lära mig att Sörmlandsleden följer sjösystemet, och att man har gott om både rast- och övernattningsplatser som ofta är välrustade med ved och iordningställda grillplatser för campare.

Så även denna, till och med en röd stuga i backen för privata

ärenden! Några tältare hade redan hunnit slå upp sina tält före oss men vi hittade fina platser under blåbärsbacken för våra tält. Just när jag hade lyckats pumpa upp min madrass, kom regnet. Att höra regnet smattra i tälduken var så avkopplande och det kändes såå skönt att sträcka sig -och mer behövdes inte för att falla i sömn...

Utvilade efter en stund då regnet hade gjort ett uppehåll åt vi middag och bestämde oss för att göra en kvällspaddling till andra änden av sjön. Det blev en avslappnad paddling då vi både hann fota blommor och lyssna på skogens tystnad på väg in i nattvilan.

Kvällen avslutades vid lägerelden som delades med en familj på tältutflykt, en pappa med tre barn, vilka alla tyckte att det inte fanns något godare eller mer nödvändigt vid en skogsutflykt än grillade marshmallows.

Det regnade nästan hela natten men jag sov som en stock ända tills jag blev väckt av en morgonpigg Björn. Fram med splitternya Trangian (som jag fick lära mig att använda alldeles själv) och dags för frukost, som inte hade kunnat smaka bättre.

Sedan var det dags för hemfärden och vi skulle tillbaka samma väg som vi hade paddlat dagen innan. paddlat dagen innan.

Vi hade dock mer tid på oss idag och hann både se en fiskgjuse i sitt bo och troligen en sparvhök som satte sig snällt för fotografering i ett högt träd. Närmare naturen än så här kan man knappast komma, till och med en liten ekorre kom och hälsade på oss när vi satt på fikapausen -igen under en kort regnskur. :)

På hemvägen tog vi en kort sväng till Skottvångs gruva där det pågick kolmilaveckor.

Muséibyn hade hunnit stänga för dagen men vi kunde ändå gå omkring

och läsa gruvans historik på uppsatta skyltar. Så ett litet kulturellt inslag slank med på resan också.

Sammanfattningsvis en helt fantastisk helg med gott sällskap, naturupplevelser, lagom motion och massor med ny kunskap, allt ifrån vandring till matlagning. Hoppas fler tar chansen att upptäcka dessa turer och vilken fantastisk natur vi har inpå knutarna.

Efter ca 22 km paddling, sex lyft samt 17 mil med bil är vi åter i Stockholm & Haninge.

Text Anja Karppi   Text och bild Anja Karppi Björn Hasselgren