Samarbete med kommunen ger resultat för cyklingen i Sundbyberg

Text: Elisabet Aagård
Foto: Magnus Glans

Det sjuder av aktivitet i skogarna runt Ursvik i Sundbybergs kommun – och har gjort så i 20 års tid. En aktiv grupp cykelentusiaster har genom åren lagt fem medborgarförslag i kommunen, alla med olika placering och inriktning. Förslagen har handlat om pumptrack i asfalt, ”dirtjumps” – och olika varianter av det som nu slutligen byggts.

Kontakterna har lett till ett nära samarbete med Sundbybergs kommun, menar Joachim Nässlander.

– Numera kan jag ringa till min kontaktperson Martin på kommunen och säga att vi skulle vilja bygga några hopp längs en led. Då kan han be mig kolla med Dan, som är kommunekolog, som berättar vilket material – inte tryckimpregnerat virke till exempel! – och vilket grus vi kan använda. Det är den gång vi har. Det kan ta en timme, sedan är det klart.

Joachim Nässlander berättar även att gruppen försöker skapa ett äventyr varje gång de ska bygga eller fixa något.

– I april hade vi till exempel en fixardag. Då kunde de yngsta plocka skräp, och de äldre röja sly. Några hade kört ut material med sexhjulingen dagen innan, några grillade korv eller satte upp skyltar som andra gjort i ordning. På så vis involveras fler, även om det hade gått fortare om vi varit färre. Det ger en känsla av delaktighet.

"Får vi nej på grund av ekonomiska skäl eller för att kommunekologen säger nej, så är det inte mer med det."

Joachim, som i dag är aktiv i Friluftsfrämjandet, berättar att han under årens lopp har lämnat ett medborgarförslag per år. Han lyfter vikten av tålamod, för idéer genomförs inte på en gång.

– Men så förra året hade kommunen plötsligt pengar över. De hade dessutom en skog som de ville göra något med och då låg redan fem färdiga cykelförslag som de kunde titta på.

Han pekar även på att cyklisterna och kommunen numera har ett upparbetat gemensamt förtroende för varandras arbete för friluftslivet. Cyklisterna lägger in ideella timmar och kommunen sponsrar med material och med att låna ut transportmedel, och vid större projekt även ekonomiskt.

– Men får vi nej på grund av ekonomiska skäl eller för att kommunekologen säger nej, så är det inte mer med det.

Få kommuner har strategi för friluftslivet

Relationen mellan cyklisterna och Sundbybergs kommun låter som en drömsituation när det handlar om strategiskt arbete för ett levande friluftsliv. Att utveckla och underhålla möjligheten till lokalt friluftsliv bör nämligen vara en kommunal angelägenhet.

Investerade pengar i ett tillgängligt friluftsliv betalar sig i förbättrad folkhälsa. Det är viktigt, inte minst mot bakgrund av att andelen barn som vistas dagligen i naturen sjunkit från 78 procent 2003 till 49 procent 2019 och att åtta av tio skolbarn inte når Folkhälsomyndighetens rekommendation om en timmes rörelse varje dag.

Samtidigt som många kommunpolitiker talar varmt om vikten av tillgång till ett rikt friluftsliv för medborgarna, omsätts inte fullt så många planer i verket. Det visar en jämförelse mellan Friluftsfrämjandets egen enkät, där 4 700 kommunpolitiker svarat på frågor om hur kommunerna vill arbeta med friluftslivsfrågor, och Naturvårdsverkets undersökning ”Sveriges friluftskommun”, som mäter hur kommuner faktiskt arbetar med att uppnå Sveriges friluftslivsmål.

"De kommuner som arbetar förvaltningsövergripande med friluftsfrågor lyckas bäst."

För trots att drygt åtta av tio tillfrågade kommunpolitiker stödjer tanken på att anta en friluftsstrategi eller stärka en redan befintlig, har endast 28 procent av kommunerna en politiskt antagen plan eller strategi för friluftsliv. Det trots att just det är en av nyckelfaktorerna för att en kommun ska kunna arbeta effektivt för ett rikt friluftsliv.

Åsa Blomster på Naturvårdsverket menar att en plan eller en strategi är avgörande, eftersom det här är frågor som kommunerna måste jobba långsiktigt, brett och kontinuerligt med.

Sveriges friluftskommun lyfter goda exempel

Åsa Blomster jobbar även med Sveriges friluftskommun, en undersökning som genomförts sedan 2010 och är ett sätt att samla och lyfta goda exempel på hur olika kommuner arbetar med friluftslivsfrågor. Varje år utses en vinnare, Årets friluftskommun.

– Vi hoppas att kommunerna kan se bortom själva utmärkelsen, och snarare betraktar de andra kommunernas arbete som en inspiration för olika aktiviteter, planering och arbetssätt, men även att de ser skillnaden, år för år, i sitt eget arbete, säger Åsa Blomster och fortsätter:

– I vår undersökning kan vi bland annat se att de kommuner som arbetar förvaltningsövergripande med friluftsfrågor lyckas bäst.

Endast var fjärde kommun har i realiteten en politiskt beslutad samverkansgrupp kring friluftsliv där flera verksamhetsområden ingår, till exempel markförvaltning, naturvård, fritid, skola och näringsliv.

Just det förvaltningsövergripande samarbetet har Värnamo kommun lyckats med – ett arbete som gav utmärkelsen Årets friluftskommun 2023, och 50 000 kronor extra till friluftslivet. Som ofta annars startade allt med drivna individer.

– Det krävs människor som vågar, och att rätt person är på rätt plats! Man måste hitta likasinnade inom organisationen, säger Keith Johansson på Värnamo kommun.

Keith Johansson anställdes en gång som projektledare på kommunen, med uppgift att beta av diverse projekt som låg efter. När anställningen var slut sökte han pengar från Länsstyrelsens lokala naturvårdssatsning för att kommunen skulle kunna behålla honom som anställd.

"I mitt arbete har jag försökt hitta någon på varje förvaltning som har ett starkt intresse för friluftsliv. Därefter har vi tillsammans hittat vägar framåt."

Många år senare är Keith i dag fast anställd projektledare inom friluftsliv samt ansvarig och driftsutvecklare för friluftsliv och spontanaktivitet. Kommunen har en antagen översiktsplan som med tydliga ställningstaganden skapar förutsättningar att införliva Sveriges friluftslivsmål, och Keith bekräftar Åsa Blomsters utsaga om vikten av en politiskt fattad plan.

– Att ha det strategiska dokumentet på plats är det absolut viktigaste, för det ger alla frihet att jobba vidare. I mitt arbete har jag försökt hitta någon på varje förvaltning som har ett starkt intresse för friluftsliv. Därefter har vi tillsammans hittat vägar framåt, säger han.

Stor skillnad i olika kommuner

Statistiken visar alltså att arbetssättet skiljer sig åt mellan olika kommuner. Det är inte minst cyklingen i Ursvik i Sundbyberg ett bevis för. Mitt i det naturreservat där Joachim och övriga cykelentusiaster byggt leder går nämligen kommungränsen till Solna, och där får man inte cykla alls.

– Solna ger Friluftsfrämjandet en del pengar varje år som stöd, men på grund av stränga regler går pengarna går inte tillbaka i någon verksamhet medan det på Sundbybergssidan finns 15 vindskydd, papperskorgar som töms dagligen och beslut om att vi får cykla på alla stigar som inte är promenadstigar, säger Joachim Nässlander.

Joachim berättar att cyklisterna jobbar på att förbättra kontakten med Solna kommun, med målet att på sikt kunna börja med mountainbikeorientering i området, och att kanske även få cykla på den gamla soptippen Hagakullen i Hagaparken.

– Det gäller att få kontakt med rätt människor, personer som förstår vikten av spontanidrott och vilka värden det genererar. Att stötta oss innebär en låg kostnad för kommunen – men en stor effekt i form av besökare som köper en fika på vägen och inte minst i förbättrad hälsa!

Det finns alltså hopp, och hopp är något som även Åsa Blomster på Naturvårdsverket vill ingjuta.

– Det sker en förbättring! År 2011 hade 46 procent av kommunerna införlivat friluftsliv i sin översiktsplan. Nu är vi uppe i 65 procent och det låter ju bra, men det måste vara 100 av kommunerna som tar hänsyn till det allmänna intresset i planen.

Joachims tips till dig som vill påverka genom ett medborgarförslag

• Var fler som lägger förslaget tillsammans, eller bilda en förening – det ger mer tyngd till förslaget.
• Försök skaffa en kontaktperson på kommunen inom till exempel idrott & fritidsförvaltningen.
• Undersök om förslaget går att delfinansiera med hjälp av bidrag från stiftelse, sponsorer eller allmänna arvsfonden – då kanske kommunen har råd?
• I vårt fall har det varit extra krångligt då mycket av tillgänglig mark ligger inom naturreservat. Till sist löste det sig genom att kommunen hade pengar över i budget. Det fanns annan tillgänglig mark, och min kontaktperson på kommunen mindes alla medborgarförslag som lagts.

Så kan du påverka ditt lokala friluftsliv

• Du som har ett ideellt uppdrag i en lokalavdelning hittar tips och mallar för bland annat medborgarförslag i Materialbanken på Mina sidor: Dialog med kommunen 
• Vill du bolla idéer om hur du kan få kommunen att stärka sitt
  friluftslivsarbete? Skicka ett mail till Pontus Björkman, sakkunnig inom friluftspolitiska frågor på Friluftsfrämjandet: pontus.bjorkman@friluftsframjandet.se
• Vill du som medlem vara med och påverka friluftslivet i din kommun? Kontakta din lokalavdelning