Utrustning och tips för skidåkaren

Varje år går 10 000 barn i skidskola med Friluftsfrämjandet. Läs här om skidlärarens bästa tips för en lyckad skidskola.

Skidor och pjäxor?  

Även för barn är utrustningen viktig eftersom den skall underlätta istället för försvåra skidåkningen. Det är ett svek mot den lille skidåkaren att låta honom eller henne få sådant som han eller hon skall växa ifatt om ett par säsonger. Många barn kämpar med för stora och för hårda pjäxor, och med skidor som är både förlånga och för tunga i förhållande till deras storlek.

För miljön & plånbokens skull när barnen växer kan det vara bra att köpa begagnat på bytardagar och nätet. 

Skidleasing är en samarbetspartner till Friluftsfrämjandet som både är en traditionell alpin skidaffär med superbra serviceverkstad men de har också ett fantastiskt koncept där man kan ”hyra” skidutrustning årsvis. För barn som växer är det förträffligt - man kan byta vart efter barnet växer och har man ambitioner erbjuder de även alternativ för dessa åkare. Skidleasing är kostnadseffektivt, smart och praktiskt. 

Håll utsikt på vår facebooksida efter bytardagar när begagnad vintersportsutrustning säljes. 
Förutom Blocket och Marketplace finns det skidbutiker som säljer begagnad utrustning.
Om man vill pröva på alpin skidåkning kan man GRATIS låna sportprylar och skidgrejer i upp till 14 dagar från fritidsbanken.se
Fritidsbanken har utlåningslokaler i Botkyrka/Tumba (ca 150 par skidor och 20-tal snowboards) och i Tyresö (ca 130 par skidor och 15-tal snowboards) samt i norrort. 

Skidor

När det gäller skidor är det viktigt med rätt längd. Att ”skidspetsarna” når till hakan är ett lämpligt mått för Carving-skidor. Visserligen är det lättare att svänga med en kortare skida, men är de alltför korta kan barnet istället få problem med balansen. En för lång skida att "växa i" är förödande för inlärningen och skidglädjen.  Med vallade skidor går det lättare att svänga

Bindningar
Skidan skall lösa ut vid hård påfrestning, men inte vid normala svängar. Ställ in vikten framtill på bindningen och kolla att pjäxorna får plats utan att vara varken för stora eller små.

Stavar
Små barn behöver inga stavar när de skall lära sig att åka utför. Stavarna är bara i vägen och utgör ett onödigt extra problem vid inlärningen. Det är i våra mer avanderade grupper vi börjar använda stavar och då är rekommenderad stavlängd avståndet mellan marken och armbågen, plus ca 5 cm.

Hjälm
Hjälm är obligatorisk i skidskolan då den är ett bra skydd om barnet kör omkull eller kolliderar med någon annan skidåkare. En bra skidhjälm har bra passform och sitter bekvämt på trots mycket rörelse. Mössa under eller inte är smaksak, däremot vill man inte ha glipa mellan hjälm och glasögon när det är kallt.

Pjäxor
Det viktigaste med pjäxor är att de är lagom stora. Är pjäxan för liten blir den en plåga, är den för stor hamnar foten fel i förhållande till skidans vridcentrum. De tär okey om man tårna känner skon framtill när de står rakt upp men när de lutar sig framåt skall tårna inte känna pjäxan fram. Ett bra sätt att prova en barnpjäxa är att ta ur innerskon för att känna var tårna hamnar eftersom barn ofta har svårt att uttrycka hur det känns vid tårna.

Snowboardsbrädor
Freeridebrädan är mer att betrakta som en allroundbräda och passar bra för snowboardskola. Freeridebrädans midja är oftast smalare än freestylebrädans, vilket gör den lättare att svänga med. Nosen är längre och mjukare än den bakre delen, vilket dock inte hindrar baklängesåkning. Skruvhålen för bindningarna är placerade så att mittpunkten hamnar ett par centimeter bakom brädans mitt, det vill säga åkaren får mer bräda framför sig än bakom. Gällande längd tänk hakan. Fötterna med snowboardskor bör inte sticka ut utanför brädan och inte heller befinna sig för långt från kanterna så glöm inte kolla bredden

Några tips innan du bestämmer dig:
Hyr först - köp sedan. För att testa vilken typ av bräda som passar dig eller ditt barn, så är det bäst att hyra när du är nybörjare. Pröva några olika typer och längder eller låna av en kamrat. Köp begagnat. Andrahandsmarknaden för brädor är både stor och bra. Glöm inte att kontrollera brädans skick ordentligt. Titta efter repor och eventuella lagningar på undersidan och se till att stålkanten sitter fast längs kanterna. Leta även efter eventuella sprickor i lacken, särskilt runt skruvhålen, eftersom inträngande fukt skadar brädan.Ta lektioner. Är det första gången du eller ditt barn åker snowboard - ta en nybörjarlektion första förmiddagen och ni kommer igång snabbare.

Boots och bindningar
Precis som när det gäller brädor finns två olika typer av skor: Softboots, som är en mjuk känga, och hardboots, som i princip ser ut som en skidpjäxa. De flesta freestyle- och freerideåkare använder softboots, medan hardboots mest är anpassade för alpinbrädor och ren utförsåkning. Hårda skor överför kraften från kroppen till brädan snabbare och effektivare, samtidigt som åkaren blir mer fixerad och mindre rörlig. Rätt bindningar är lika viktiga som rätt bräda. Det är bindningarna som håller fast brädan på fötterna och ger kontroll över åkningen. En snowboard säljs ofta i paket med bindningar från samma tillverkare. Köp inte hela paketet utan att först pröva bindningarna. Väljs andra bindningar - se då till att det verkligen går att skruva fast på brädan. Alla bindningar passar nämligen inte till alla brädor.För hardboots är plattbindningar det enda alternativet. De fixerar skon vid brädan, är relativt enkla i konstruktionen och skiljer sig inte så mycket från varandra. För softboots är det s k bucklebindningar (skalbindningar) som gäller. De ser ut som ett skal och fästs i brädan. Även här finns en uppsjö av olika alternativ, beroende på åkstil. För den som vill åka freestyle är en bindning med stor rörlighet och justerbarhet det bästa valet. För friåkning och utförsåkning är en stabil bindning med mycket stöd ett bra alternativ. Viktigaste delen på en bucklebindning är den s k bakkappan, som ger stöd bakåt. Är den för mjuk orkar inte åkaren trycka ned brädans hälkant tillräckligt och åker därför sämre. En variant är step-in-bindningarna, som i stort sett fungerar som slalomskidornas bindningar. Dessa bindningar kräver dock speciella skor.

Lediga och slitstarka kläder
Även om det verkar överdrivet med särskilda snowboardkläder, finns det ändå en tanke bakom detta. Eftersom en snowboardåkare rör sig mer och på ett annat sätt än en skidåkare, är det viktigt att inte kläderna sitter åt. Slitaget på en snowboardåkares kläder blir också större, eftersom denne står med båda fötterna fixerade, inte har några stavar och har mer snökontakt. Jackan kan vara av olika längd, men den ska vara rak och inte ha dragsko i midjan. Snowboardbyxan har oftast en förstärkt bak och är lite vidare än skidbyxor. Eftersom snowboardåkare sitter mycket på stjärten är det inte fel om jackan har en sittbar skört därbak, en s k droptail. Handskarna är mycket utsatta. Snön sliter hårt och de nöts lätt mot brädans stålkanter. Ett slittåligt material med förstärkningar på insida och fingertoppar är viktigt. Men handskarna måste ändå vara smidiga. Slutligen - glöm inte hjälmen och en fångrem på brädan för att den inte ska sticka iväg och skada någon i backen. Fångrem är ett krav för att få åka i en liftanläggning.Text: Carl Johard.

Tio tunga tips för utförsåkare
Ibland känns det hopplöst. Skidorna lever sitt eget liv och gör inte alls som du vill. Det går hyfsat tidigt på morgonen, när backen är nypreparerad, men sedan, då backen blir uppåkt, blir du som Bambi på hal is. Okej, det är ingen som säger att det är busenkelt att åka utför. Men vissa tekniska knutar kan du lösa själv. Det enda som krävs är en smula fantasi och vilja att utvecklas som skidåkare.

1. Du kommer inte igång med svängarna när du åker off pist i skogen. Skidorna skär inte igenom och du gränslar lätt Du måste bestämma över underlaget och trycka genom skidorna. För att komma igång kan du prova med att "torrsvänga" i början och "gunga igång" skidorna hjälp av en takt, "ett, två, ett två". Välj en schysst låt som du sjunger samtidigt så får du taktkänslan gratis. När du fått upp farten förvandlar du gunget till större och större svängar. Efter ett par vurpor kommer du att få till fina åksekvenser.

2. Skidorna tappar greppet när du åker där det är isigt.Perfekt grepp kanske du inte kan fä, men förmodligen går det mycket bättre om du slipar skidornas stålkanter. Lämna in dem till någon av sportbutikerna.

3. Trots att du har hyrt fina carvinglagg, får du inte till en skärande sväng.Det vanligast felet är att du står för tätt ihop med fötterna. Åk lite bredare och tryck hårdare med ytterskidan (dalskidan) och kantsätt den så får du den att skära ner i snön.

4. Skidorna tappar greppet när du åker där det är brant Kanske slöa stålkanter, men oftast beror det på att du blir rädd för branten och lutar kroppen bakåt. Då tappar du kraften mot skidorna och de förlorar greppet mot underlaget. Lösningen är att du lutar ut kroppen i backens fallinje. Prova, även om det känns läskigt. Då behåller skidorna greppet och du kan bemästra branten.

5. Du tappar takten och kontrollen när underlaget blir ojämnt och svårbemästra tDet gör de flesta, men duktiga åkare kan bränna på lika snabbt i en uppåkt och gropig backe. Det vanligaste felet är att man åker för stelt och inte böjer på knäna. Kanske du är trött under slutet av skiddagen och inte orkar belasta lårmusklerna. Istället för att lägga av för dagen kanske du ska vila en stund och testa det svåra partiet igen, men böja på knäna mer och verkligen möta ojämnheterna mjukt och följsamt.

6. Du tappar generellt sett lätt balansen och skidorna börja hasa Egentligen kanske svaret på femman duger, men mer generella tips är att en god balans får du först när du lär dig behärska alla vinklar i underkroppen, från höften och ner till vristerna via knäna. Det räcker alltså inte med att du böjer på knäna, även vristerna och höfterna måste följa med i en mjuk rörelse. Ett annat balanstrick är att föra fram armarna. Många åker med armarna bakåt som pösiga prostar. Fram med dem. Då är det lättare att stå rätt på skidorna.

7. Du tappar balansen i minsta hopp och blir sedan osäker.Du är lite hopprädd och behöver luftträning. Felet är att du inte vant dig stegvis vid luftfärder. Träna i mindre hopp, de kan nästan vara hur små som helst. Känn hur skidorna reagerar och försök hela tiden hålla kroppen mitt över skidorna, detta för att undvika att hamna fel och i obalans i luften. Prova sedan lite större hopp och vi lovar att du kommer att bygga upp din säkerhet. Allt handlar om att lära kroppen vad som händer när skidorna befinner sig i luften.

8. Du blir snabbt helt utmattad i lårmusklerna och tappar all kraft i skidåkningen. Förklaringen är trist: Du är för dåligt tränad. Kanske du kommer direkt från ett skrivbordsjobb, kanske utan någon träning på fritiden, till branta backar där du dagen i ända belastar låren, till på köpet med en dålig teknik. Då blir det så här. Sorry. Träna låren till nästa semester. Taktiken kan annars vara att åka svårare pister på förmiddagen, då låren är fräscha och trappa ner svårighetsgraden under eftermiddagen. Eller så kör du två pass, ett på morgonen, för att efter sex timmars vila köra ett kvällspass i Åres Lundsrappet och Gästrappet.

9. Du vet inte vad du ska göra med stavarna när du åker. Är det ett problem? Lämna stavarna hemma och åk utan en dag! Det skärper sinnena och får dig att åka mer medvetet. Hur man använder stavarna är personligt, men generellt sett används de som stöd mellan svängarna. Sedan tror vi att du kommer att upptäcka i vilka moment du saknar stavarna när du åker utan. Analysera dina erfarenheter och prova sedan med stavar.

10. Du tycker att det känns bra när du åker, men du vet inte hur det ser ut. Kanske ser du ut som en nigande tönt i backen. Då ska du vända dig till skidskolan. Det kan du för övrigt göra med alla problem av den typen vi berört här. På skidskolan får du stil- och tekniktips. Och de kan även videofilma dig, så du får tillfälle att detaljgranska din egen teknik.
Text: Jörgen Vikström, Årefjällen Idag