Vintertältning

 Vintertältning                                                          2017-03-11

Att tälta på vintern, går det verkligen?

Det går alldeles utmärkt. Vi i Huddinge lokalavdelning av Friluftsfrämjandet gjorde det 25-26 februari i år.

Vi startade med att samlas vid pumpen vid Paradiset gamla  torpstuga. Där hämtade vi vatten för att slippa smälta snö som hade varit ett alternativ. Sedan gjorde vi en kort promenad till sjön Trehörningen där det finns ett vindskydd med iordninggjord eldplats. Under vägen berättade vi om spår i terrängen som visade att vi befann oss i en gammal kulturbygd. Vi studerade t.ex  en gammal kolbotten från förra århundradet och en fångstplats från förhistorisk tid där man hittat spår efter säljägare från sådär 7000 år sedan. Då var området här en liten ö i havet och närmast fastland var i Kilsbergen strax väster om Örebro.

Efter att vi valt var vi skulle resa våra tält var det viktigt att de kom upp innan det blev mörkt ca kl 16.30. De som hade självstagande tält hade det lättare eftersom marken var tjälad och omöjlig att få ner några tältpinnar i.

Sedan gick vi och hämtade ved från ett lager, som kommunen välvilligt ställt till förfogande, för att senare kunna göra upp lägereld. Då såg vi flera andra som också kommit på den glimrande idén att tälta i skogen på vintern.

När vi kommit åter till vårt lägerområde gjordes bädden i våra tält i ordning. De flesta använde enmanna-tält men ett tvåmanna förekom också. Dubbla liggunderlag behövs mot markkylan och dubbla sovsäckar för att inte frysa på natten. Någon uppvärmning behövs inte i tälten om man i övrigt har bra grejor.

En natt i skogen utan lägereld passar inte. Vi högg sönder veden som hämtats. Den var torr och lätt att få eld på. Yxa och tändmaterial hade vi med oss. Därefter fixade vi mat över den öppna elden. Var och en hade sin middag att laga. Det varierade från frystorkat till mer kulinariska rätter. Allt smakade gott som vanligt i skogen.

Efter middagen hade vi gott om tid att tala om platsen där vi var och dess historik. Varför heter det Paradiset? Varför heter stigen till sjön Sameslingan? Hur mycket väger den resta stenen på andra sidan sjön? Hur kan den ha rests och av vem? Varför finns det en dopfunt i skogen? Vilka stjärnbilder och planeter kan iakttas och hur känns de igen? Vilka fåglar fanns runt oss?

Ja dessa och många andra frågor besvarades av sakkunniga deltagare och ledare.

Även andra väsentliga frågor om livet och friluftslivet avhandlades innan det blev dags en kort vandring runt sjö. Tyvärr var det inget månsken men den vita snön gjorde att vi såg bra i alla fall. Den uppresta stenen besöktes och det konstaterades att den  inte går att rubba.

Sedan var det dags för grillning av korv eller annat matnyttigt över lägerelden som hela tiden hölls vid liv. Ytterligare funderingar om varför vi var här just nu avhandlades. Tidpunkten på året är vald så att vi hinner resa tälten innan det blev mörkt samtidigt som natten inte ska bli alltför lång. Att temperaturen vid denna tid på året kan bli kall var ett mindre bekymmer. Förra året var det ca -9 grader på morgonen. Vi har gjort denna vintertältning flera gånger.

Klockan 21 var det dags att titta mot tälten och installera sig. Man skall inte ha för mycket tajta kläder i sovsäcken så några lager skalades av innan man kröp ner i sovsäcken. Lämplig nattklädsel är dubbla långkalsonger och undertröjor, mössa och sockor på. Pannlampan kom väl till pass då korsord eller sudoku skulle lösas. Snart var det svart.

Under natten blev det moln och ett lätt snöfall hördes på tältduken. Annars var det bara snarkningar från tältgrannarna som hördes. Inga vildsvin som någon fruktat.

På morgonen täcktes tälten av ett ca 2 cm tjockt snötäcke men tack vare att det var mulet blev natten inte kall. Det var bara någon minusgrad på morgonen.

Elden som brann på kvällen hade slocknat men tack vare duktiga deltagare fick vi snart fram en ny brasa som värmde när vi åt frukost. Dunjackan värmde bra men det gällde att sitta så att gnistor från elden inte kom på kläderna.

Efter frukost bröt vi lägret och allt packades ner i ryggsäcken. En kort vandring förbi ugglekojan och f d orrkojan genom skogen ledde oss tillbaka till.

Där hade stugvärden kommit och förberett kaffe och våfflor med sylt åt oss. Paradisets raststuga håller öppet alla söndagar vår sommar och höst med möjlighet att titta in för en fika under promenaden. Våfflorna smakade ljuvligt. De historier som vi inte hunnit berätta vid lägerelden i går kväll fick avhandlas nu i stugvärmen.

Promenad till parkeringen för hemfärd återstod av detta äventyr. Vi var åtta deltagare som hade överlevt natten i tält på vintern.

Du hänger väl med nästa år?

Nedtecknat av Ove Håkansson