Gotska Sandön-en pärla mitt i Östersjön

En spaning på Gotska sandön

Vi småpratade om att de skulle vara skoj om vi fick syn på några rester av någon av de gamla järnvägsspåren. Vi hade inte sett något de första dagarna. Tredje dagen hyrde vi cyklar och kunde därmed hinna med att röra oss över lite större yta.

Vi startade med att köra söderut ut till Gamla gården, dit hade vi vandrat dagen innan, men ett trevligt ställe som passade bra för förmiddagskaffet också. Där låg några gamla axlar och hjul som suttit på en järnvägsvagn.

Bild 1. Hjul och axlar från
 järvägsvagnar.

Det borde finnas några tydliga tecken på var någon av banorna gått. Vi studerade den lite äldre kartan och såg att om vi cyklade Gamla Österboleden så skulle vi korsa gamla järnvägssträckningar tre gånger. Vid de två första såg vi ingen antydan, kan hända att det varit skönjbart för ett tränat öga. Vid det tredje stället såg vi tydligt var järnvägen gått. Det gav blodad tand.

  Bild 2. AnnCharlotte på den gamla banvallen.

Lite längre fram svängde vi mot Tjärnudden, efter ett stycke på den vägen ställde vi cyklarna och traskade in i skogen i den mjuka mossan. Vi hade med hjälp av kartan fått korn på att det kunde finnas lämningar på ett ställe där järnvägen varit. Det verkade värt en extra spaning.

Vi funderade verkligen vad det kunde vara för lämningar, var det något som tillhört järnvägen. Gamla stockvagnar, hjul, axlar, något de lyft stockarna med? Eller skulle de bara vara några halvt förmultnade stockar?

Bättre än så, efter några hundra meter hittar vi faktiskt rälsbitar, ihopbultade med metallsyllar, ca 6 m sektioner. Riktigt skoj! Det kändes som en vinst i spaningarna. Precis sådan konstruktion som Ove beskrivit att de troligtvis använt här på sandön, det var tydligen ett vanligt sätt att bygga industrispår på förr. Enligt Ove var det konstruerat så för att de var så lätta att de med lätthet kunde bäras och läggas på plats av fyra karlar.

Bild 3. Här syns den gamla sträckningen tydligt i skogen och flera travar med rälssektioner ligger utmed den gamla banvallen.

Bild 4 Thomas vid några av de gamla järnvägssektionerna

Läste att den gamla järnvägen revs bort 1942-43 och såldes till Ars kalkbrott på Gotland. Det är där den Blå lagunen finns som badsjö idag. Så naturen har haft åttio år på sig att ta tillbaka det gamla spårområdet och uppenbarligen börjar spåren sopas igen. Även om dessa rälssektioner kommer vara synliga många år än, så minner de om svunna tiders hårda kroppsarbete i sandöns skog,samtidigt som man förundras över hur man så aningslöst kunde hugga ner denna känsliga skog.

Text och bild: AnnCharlotte Redebo och Thomas Gunhardson

Varmt tack för arrangemanget till Gotska Sandön. 
Mitt första besök men inte sista. Jag blev mycket förtjust i ön. Att vara omgiven av öppet hav är alltid mäktigt. Stränderna är fantastiska! Det är mycket välskött, så bra att Sandön är en nationalpark så den får bästa skyddet. Lägerplatsen var väldigt bra, så fint ordnat! Här finns boende för de flesta smaker. Det var mycket finare än jag trodde. Vad lyxigt med det fina kokhuset och duscharna.

Museet var fint; så kul med all historia. Det är en spännande ö med otroligt fina vandringsleder. Jag fick se gråsälar, gå upp i fyren, sjunga i kapellet och njuta av vita sandstränder.