Logga in på Mina sidor
Glömt lösenord?
Bli Medlem

Bergskanal

BERGSLAGS KANAL 25-28 JUNI 2009

Torsdag den 25:e juni rådde febril aktivitet vid föreningens kanotförråd. Vi var nio stycken friluftare som samlats där och som entusiastiskt stuvade kanadensare och kajaker med tillbehör på och i de bilar som skulle transportera oss till värmländska paddlingsvatten.

Solen sken och humöret var på topp – äntligen var vi i väg! Givetvis gjorde vi ett kortare stopp på vägen för att hinna med det obligatoriska ”elvakaffet” och när vi var nästan framme, blev det lunch i Lunedet, där Ulla och Tobba anslöt sig till gänget.

Badsta camping i lilla samhället Storfors var dagens slutmål. De flesta av oss valde stugboende, men Ulla och Tobba reste tältet redan denna första kväll. Några av oss ville komplettera med lite livsmedel och tog därför en sväng till Ica.

Sedan hade vi bråttom i sjön för att svalka oss och Bettan var nog först i. Härligt! Därefter smakade det gott med grillad mat och till efterrätt hade Birgitta bakat en kaka. Vi talade bland annat om olika mattraditioner och ”finska föreningen” (Veronica, Arja och jag) berättade om den finska ”lådtraditionen”. I Finland äts det ”låda” både till jul och till påsk.

Mätta och belåtna gick vi i samlad trupp på en promenad, för att se oss om i samhället. Efter detta var vi möra för sängen, men att sova var för flera av oss svårt eftersom det var så varmt i de små stugorna som saknade myggnät till fönstren.

Önskemålet var att komma i väg klockan tio på fredagen och detta ”tajmade” vi väldigt väl. Endast två minuter över tio tog vi de första paddlingstagen i Mögsjön. Detta efter att vi stuvat tält, liggunderlag, sovsäck, mat, övrig packning och oss själva i fyra kanadensare och tre kajaker. Elisabet, Veronica och jag var de som valde kajak och vi var väl mest oroliga för hur det lilla utrymmet i kajakerna skulle räcka till. Men det visade sig att det inte var några större problem, jag hade till och med utrymme över.

Tufft motstånd i Östersjön och SPA-bad i bubbelpool

När Mögsjön tog slut kom vi över i Östersjön. Där rådde rätt tuff motvind, men visionen om elvakaffet fick oss att hålla paddlarna igång och vi lyckades nå Åla… nej jag menar dagens första rastplats.

Och här kom belöningen efter förmiddagens ”slit”; kaffet (med tillbehör) njöt vi på solvarma klippor och sedan väntade bad i ett litet vattenfall, som var i klass med en bubbelpool på vilken SPA-anläggning som helst!

Dödsfall och pakter

Östersjön lämnade vi där Prästbäcken tog vid. Dags för lunchstopp vid en grillservering, där löpsedlarnas rubriker höll oss uppdaterade om att Michael Jackson dött. Prästbäcken övergick i sjön Daglösen där vi ganska snart hittade tältplatsen som Arja och Björn letade upp när de ”rekade runt” i området tidigare under våren.

Väl på plats uppstod snabbt ”lag syd” och ”lag nord” och pakter bildades – vem skulle bli utröstad i kväll? Oj, nu kom jag visst rätt långt ifrån sanningen… Visserligen reste vi våra tält på två olika områden (jag med viss svårighet), men detta på grund av platsbrist och några pakter var vi inte i närheten av.

Snarare avslutade vi kvällen med middag lagad över stormkök och trevlig stämning vid lägerelden. Denna natt var det inte värmen som höll vissa av oss vakna, utan ett bråk som uppstod troligen på andra stranden och vissa högljudda fåglar.

Lördag morgon och vädret fortsatte att visa sig från sin allra bästa sida! Det var dags att riva tält, äta frukost och stuva kanoterna. Tidsplanen höll även denna dag och sjön Daglösen lämnade vi via Asphytteälven. Det blev en vacker paddling längs med älven där vi bland annat såg böjda granar och bäverhyddor. För att komma vidare till sjön Aspen hade vi att välja mellan att slussa eller att göra ett lyft. Det verkade som om väntan på slussning skulle bli lång, så vi tog landvägen i stället. Men det blir en hel del packning som ska i och ur kanoterna (kajakerna tömde vi inte) för att orka lyfta dem. PUST - detta kämpande krävde en extra kopp stärkande elvakaffe!

Stoftvirvel i Aspen!

Det var knappt att vi hunnit börja paddla i sjön Aspen, då en märklig syn möter oss. I luften syntes någonting svart, som vid första anblick såg ut som en flock fåglar som gav sig i väg. Men då vi tittar närmare på det hela, såg vi att det var hö från den intilliggande gården som virvlade upp sig i luften - i en form av en tratt. ”Tratten” med höet var uppskattningsvis femtio meter hög, tjugo meter bred och 200 meter ifrån oss. Virveln dog (tack och lov) ut lika fort som den uppstod och när vi fortsatte vår paddling, låg höet i vattnet. Då trodde vi att det var en tromb, men efter hemkomst kontaktade Bettan SMHI som i ett mailsvar skrev att vi troligen upplevt en stoftvirvel – SPÄNNANDE!

Det var dags att lämna sjön Aspen och vidare in i Bjurbäcken, och nu fick vi chansen att slussa! Vi slussade i tre bassänger och nivåskillnaden var hela elva meter! Att slussa var skoj, men framförallt slapp vi allt slit och släp som ytterligare ett lyft hade inneburit.

Lunchen åt vi utomhus i skuggan vid ett trevligt sommarcafé. Från Bjurbäcken tog vi oss vidare till sjön Storlungen där vi fann nästa lämpliga plats för nattläger. Så fort tälten var resta, åkte badkläderna fram! Sedan letade vi fram våra stormkök och samtal över kvällens middag handlade bland annat om tiden då motboken existerade. Tobba mindes speciellt ljudet av då brännvinsflaskorna slogs in i papper; Frzzzt!

Åslög i Öjevettern

Söndag morgon och dags att bryta upp vårt sista nattläger. Även denna dag höll vi vår tidsplan. Efter ett par dagar blir man en fena på friluftsliv, även här hittar man sin rutin så att allt går så smidigt som möjligt.

Via Lungsundet, där vi passerade en vacker röd träkyrka - tog vi oss till Öjevettern. Det var tid för elvakaffe och bad. Men vad hette båten vars namn var skrivet med runor? Det visade sig att det var Åslög.

Därefter återstod sista etappen via en lummig, nästan lite trolsk Storforsälv som ledde oss tillbaka där vi började. Bakom oss hade vi 46 soliga och härliga paddlingskilometer.

Ur med packningen och fram med svamparna och börja svabba rent kanoterna innan hemfärd. Åter i Haninge var vi vid 20-tiden.

Tack till alla som bidrog med sitt deltagande och framförallt tack till Björn och Arja som arrangerade det hela så väl och som hela tiden är så hjälpsamma!

Sommarhälsningar Anne