Se fler lokalavdelningar

Svartåpaddling

En reseskildring kan börja på så många olika sätt. Oftast börjar den just med själva paddlingen men i vårat fall så började den med att vi reste till Bergslagen redan i april för att rekognoscera inför paddelveckan vecka 25.

Vi åkte då och tittade på alla upptag och iläggningsplatser efter paddelsträckan för att bilda oss en uppfattning om hur det ser ut och hur det kommer att fungera.

Vi hyrde ett jättefint torp i Berga, som ligger mitt emellan starten vid Svartå Herrgård i Värmland, och målet Karlslunds kraftstation strax väster om Örebro i Närke.

När vi skulle betala för övernattningen och passade vi på att handla ekologiska ägg och honung, så frågade värdinnan om vi var intresserade av osttillverkning.

Hon visade oss vägen till Östra Granhammar där man kan handla ost.

Karin som förestod mejeriet frågade: "Är ni bara ute och åker så här?"

"Nä, vi skall paddla Svartån om två månader, så vi är här och rekar", säger jag.

"Då kommer ni ju att paddla förbi här bakom säger hon, och pekar bakom ladugården."

Sedan föreslog hon att vi ringer när vi är i närheten, så gör hon i ordning var sin ostbricka och berättar sedan om tillverkningen. Ni tar med eget vin så får ni sitta i trädgården, säger hon.

Detta kommer att bli ett riktigt roligt inlägg på paddelveckan tycker vi.

Onsdagen den 20 juni, dagarna före midsommar har vi en genomgångskväll på verandan hemma hos oss på Villa Hassel, för att informera om paddelsträckan och samtidigt ge lite tips om packning och annat praktiskt.

Vi bestämmer även att vi träffas på söndagskvällen för att hjälpas åt med lastningen av kajak och kanoter på biltaken. Vi som deltar på årets resa är Arja och jag, Bosse och Elisabet Linder, Ulla och Torbjörn Jansson i var sina kanoter samt Veronica Sjöholm som skall paddla enmanskajak.

Måndagen den 25 juni

Vi startar 08:15 från Ramsdalen och åker mot Karlslund väster om Örebro.

Vi stannade vid rastplatsen Råbyhed för att ta en efterlängtad kaffepaus och hela tiden spanar vi efter de andra bilarna. Helt plötsligt dyker Bosse och Bettan upp. Dom har sett oss och Bosse backar nu in på parkeringen.

Veronica, Ulla och Tobba rastar i stället vid Hjälmare docka, vid Hjälmare kanal, ett par kilometer söder om E20. En mysig plats som vi hittade under cyklingen i maj. Rekommenderas om man vill komma bort från europavägen en stund.

Vi fortsätter E18 mot Örebro, svänger av mot Garphyttan och efter ca 2 km ligger Karlslunds kraftstation där vi skall träffas och lasta av Jansons kanot. Vi surrar fast den på Linders biltak och sedan lämnar vi Janssons bil kvar på parkeringen.

I två bilar åker vi nu vidare på väg 204 ner mot Svartå Herrgård som ligger i Degerfors kommun, ner förbi Fjugesta, Kvistebro och Mullhyttan och strax där efter är vi framme vid starten, som är Svartå Herrgård.

Foto Björn Hasselgren

Gruppen består av Torbjörn Veronica Arja Elisabet Bosse Ulla

Mitt emellan Stockholm och Göteborg och särdeles vackert beläget vid skog och sjö ligger Svartå Herrgård byggd 1782. Det var hovmarskalken Carl Falker som lät uppföra den vackra gustavianska byggnaden vid sjön Lilla Björken. I dag drivs den av samma familj sedan 1946. Här är en välbevarad miljö från en svunnen tid och den bibehållna atmosfären ger oss nu krafter efter en trevlig lunch att lägga i kanoterna i Svartån och påbörja våran paddling.

"Svartå Herrgård är oförlikneligt och vi säga icke mer. Den som har sett det äger en bild ur stånd att glömmas. Varje annan måste resa dit"

Så skaldade Carl Jonas Love Almqvist i Hinden 1883 och visst stämmer det än i dag.

Ställer nu bilarna på Herrgårdens parkering. Stämningen och förväntningarna inför paddlingen är stora.

Och vi kommer nu iväg vid 14.30 tiden.

Svartån är ganska smal och trolsk och vi passerar nu ett par stora stenar som vi tidigare studerat från land i april då det var lågvatten och såg väldigt smalt ut. Det går bra att komma förbi stenarna men efter ca 300 m ligger det ett nerfallet träd rakt över ån. Vi får nu lite problem, skall vi ta upp och gå förbi eller skall vi försöka ta oss över det nerfallna trädet. Arja hoppar iland och drar upp vår kanot så att jag kan komma ur. Tar fram yxa och såg, tar mig ut på trädet, och kapar av grenar för att på så sätt försöka dra kanoterna över trädet.

Efter att jag fått av några grenar drar vi först över Veronica i sin kajak. Sedan är det Bosses och Bettans tur i sin kanot. Det visar sig att den går djupare och är lite bredare så vi får såga lite till. Bettan har nu klivit ur och hjälper till så gott det nu går. Man står lite ostadigt och det är förenat med lite fara. Men samtidigt är det lite spännande de går inte att komma ifrån.

Vi får över deras kanot, och nu är det Tobbas och Ullas tur, och det går också väldigt bra. Nu återstår det bara våran kanot, Arja får ta den själv eftersom jag fortfarande står kvar på trädet. Hon fixar det galant, med en enkel sväng så är hon på rätt plats. Jag har bara att hoppa i där bak när jag väl dragit över kanoten.

Nu fortsätter färden och redan efter 300 m är det dags igen för nästa hinder.

Nu ligger det två granar tätt intill varandra rakt över ån, en lite större och en mindre. Vi ligger nu först och sågen är fortfarande framme som tur är så det är bara för Arja att ta tag i problemet.

Hon sågar snabbt och effektivt av trädet på två ställen, så det blir en öppning, lagom för kanoterna.

Vi fortsätter nu under ett par broar. Sedan är vi framme vid första sjön Toften, vi letar rätt på första vindskyddet för övernattning i Spjutviken.

Platsen ligger väldigt vackert och vi får en härlig kvällssol. Här vid vindskyddet finns toa, eldstad och soptunna, men det finns också väldigt mycket myror, mygg och knott.

Tisdag 26 juni

Av erfarenhet vet vi att frukost och packa ner tält och lastning tar runt två timmar.

Vi lämnar platsen kl 10:00 och rundar Ärnäsa udde och innanför St. Sundön på höger hand ligger en väldigt bra badplats där vi tar elvakaffet, en välbehövlig paus innan vi paddlar in till Hasselfors. Vi skall nu under järnvägsbron enligt beskrivningen. När vi väl kommer fram och provar så visar det sig att det trots allt är högvatten, så kanoterna går inte under bron som det står i beskrivningen.

Vi hittar ett upptag vid en liten båthamn och här får vi nu lyfta kanoter och packningen över ett järnvägsspår. Tobba som är en tågnörd, som han själv kallar sig, tycker inte om tilltaget men vi har ingen annan lösning på problemet. Vi skyndar oss över med grejerna mellan de passerande tågen. Allt går bra, men det är inte att rekommendera.

Drar sedan vagnarna ner till Hasselfors värdshus där vi äter en god och väl tilltagen lunch.

Personalen talar om för oss att vi är dom första kanotisterna den här säsongen.

Går sedan vidare genom samhället de 1200 m förbi sågverket ner till badplatsen Sinnerudden i sjön Teen som är den andra och sista sjön på våran resa.

Det blåser lite motvind, men det är inte speciellt hög sjö. Paddlar rakt mot vinden för att lättast möta vågorna. Håller högersidan av sjön för att få lite lä mot land.

I norra änden av sjön Teen skall vi nu hitta öppningen av Svartån. Det är väldigt igen- vuxet med vass så vi har lite svårt att hitta. Enligt Tobbas GPS så skall det vara här.

Arja ställer sig nu upp i kanoten och tittar sig om, och hittar faktiskt åöppningen.

Vi har nu bara 3 km kvar till Ståckåsens vindskydd som ligger ca 100 mfrån vägen.

Här är det ganska svårt att ta upp. Högt gräs som också bevisar att det inte varit många kanotgäng före oss.

Hinner precis få upp tälten så kommer första regnet. Äter kvällsmaten och gör upp eld.

Bettan gör pinnbröd som vi doppar i olivolja. Det blir en härlig kväll runt lägerelden. Natten blir lugn.

Onsdag 27 juni

I dag kom vi iväg 09:45 efter en kort genomgång. Jag tror att vi har hittat lite rutin på packandet och alla morgonbestyr, utan att vi behöver stressa.

Det regnar lite så regnkläderna är på. Paddlar nu igenom Skagerhultsmossen och här finns det en del sten som vi kör på, med det är ingen större fara.

Kommer fram till Backa kvarn kl 12;15 och här blev det något försenat elvakaffe.

Lyftet är bara 250 m över en väg, allt går mycket bra.

Paddlar nu vidare på en väldigt vacker del av Svartån som leder fram till Kvistbro efter ca 1 km. Namnet Kvistbro lär komma från att den gamla bron över Svartån byggdes av just kvistar och ris.

Här tar vi upp precis innan bron på högersida och drar vagnarna upp på vägen.

Vidare ner till ICA Gropen där vi handlar lunch som består av skinka och potatissallad. Äter den på stående fot, direkt ut sin förpackning, en så kallad syskontallrik.

Paddlar åter vidare i det bäverrika landskapet.

Vi fortsätter till vindskyddet vid Lekeberga-Sälven, som var ett av de vindskydd som vi besökte tidigare i våras.

Detta var absolut de finaste av alla ställen efter Svartån. Här finns det bra med tältplatser.

Damerna går iväg till "SPA", till en rinnande bäck några 100 m upp inaturreservatet för att tvätta sig.

Vi grabbar blir kvar och passar på att göra upp eld. Vi skall nu flytta ett grillgaller från eldstaden i vindskyddet, då vi upptäcker att en sädesärla har byggt bo i grillen.

I boet ligger fem små ägg. Så vi flyttar på lite prylar som hamnat i vindskyddet för att honan skall få lugn och ro, och förhoppningsvis komma tillbaka. Hon är ganska orolig och flyger runt oss, men till sist lägger hon sig tillrätta igen.

Nu är det killarnas tur att gå på "SPA". De kändes uppfriskande sa dom som följde med.

Vi får nu åter en härlig kväll framför brasan.

Torsdag 28 juni

Bosse packar ihop tältet med en viss vana

I dag kom vi iväg kl 10 som vanligt. Efter ca 1,5 km så var det dags för lyftet vid Hidingebro, som är ett långt lyft på 1200 m ner till Hidingesund efter dämmet.

Här börjar jag nu ringa till Karin på Gårdsmejeriet Ostbiten, för att beställa ostbrickan till lunchen. Det var alltså dags för det omtalade ost-besöket.

Hon tycker det skall bli kul att vi kommer och hon uppskattar att vi borde vara framme till kl 14 ungefär. Efter fyra km är vi nu framme vid vindskyddet Välaskogen, som ligger 1200 m gångavstånd från ostmejeriet. Vi lämnar packningen och börjar gå upp till Karin.

Denna eftermiddag blev en helt otrolig upplevelse som vi sent kommer att glömma.

Eller hur Ulla och Veronica

Karin, som är en fantastisk person, och bjuder verkligen på sig själv, sitter med under hela lunchen och berättar ingående om tillverkningen och en hel del episoder från hennes liv.

Vad som också är roligt är att just nu när vi är där så håller man på med inspelningarna av TV programmet Sommartorpet här på gården. Vi fick faktiskt en glimt av Ernst.

Vi går tillbaka till rastplatsen Välaskogen som tyvärr har sina begränsningar med tältplatser.

Men med lite diskussion i gruppen så enades vi om att Bosse och Bettan och vi slog upp våra tält, medan Ulla, Tobba och Veronica vill bo i vindskyddet. Vi monterar upp en presenning för öppningen för att hålla myggen borta.

Fredag 29 juni

Idag kom vi iväg kl 09:35. Det tar sig!

Vi har även idag gjort i ordning kaffe och smörgåsar till elvakaffet. Vi hittar inget lämpligt ställe för en bensträckare, så vi paddlar på och vi har bra fart tack vare strömmen och medvinden.

Vid Loviseholms slott, som faktiskt bara är en herrgård, är det ganska stenigt och vi kör på en riktigt stor sten och blir sittande på ordentligt, vi kommer loss med ett par kraftiga paddeltag, men inget mer allvarligt hände.

Delar av ån är här grävd, vilket kan upplevas som ett stort dike, och man kan inte se så mycket av naturen. Men ligger man längst fram som vi gjorde stora delar av resan så ser man rätt mycket vilda djur. Vi skrämde upp ett par hägrar och man såg också flera rådjur efter vattnet. Just vid denna avslutningsdel av ån så fick jag till sist se en bäver ta sig upp efter kanten. En upplevelse som man kan leva på ett tag.

Vid 12 tiden är vi framme vid Lindbacka som var vårat sista lyft. Nu återstår bara 1,5 km till Karlslunds kraftstation. Vi tog beslutet att avsluta här istället.

Arja, Bosse och Tobba går de återstående kilometerna för att hämta bilen som står i Karlslund.