Skidanläggningar skapar stora värden för kommuner

Dagens Samhälle 13/4 2023 - Skidanläggningar skapar stora värden för kommuner

Bara två av tio flickor och fyra av tio pojkar uppnår Folkhälsomyndighetens rekommendation om 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Stillasittandet ökar dessutom dramatiskt under vinterhalvåret.

En hemmabacke eller ett längdspår har därför stor betydelse för att locka barn och unga till rörelse under den kalla årstiden, bidra till gemenskap och andra samhällsnyttor. Det visar nya rapporter om skidanläggningars sociala värden och miljömässiga påverkan, beställda av Friluftsfrämjandet, Skidförbundet och Svenska skidanläggningars organisation (SLAO).

Den lokala skidanläggningen är ofta en kommuns största fritidsgård, välkomnande för barn, ungdomar och vuxna. Och eftersom många barns energiförbrukning halveras under vintern i jämförelse med sommarhalvåret kan närheten till en skidanläggning få stor betydelse för välmående och hälsa. 
 
Regelbunden fysisk aktivitet leder nämligen till bättre hälsa, välbefinnande och ett friskare liv, medan den som är stillasittande riskerar sjukdom, ohälsa och förtida död. Det är vetenskapligt bevisat bortom alla tvivel, framgår i två nya rapporter av Johan Faskunger, filosofie doktor i fysisk aktivitet och folkhälsa. Samtidigt uppskattas samhällskostnaderna för det ökande stillasittandet till runt 90 miljarder kronor årligen. 
 
Många av oss behöver extra pepp och roliga aktiviteter för att ta oss ut när det är kallt. Ett par timmar på skidor eller snowboard varje vecka är ett välkommet avbrott från skärmen. Det lockar även många barn och ungdomar till föreningar som erbjuder gemenskap och regelbunden fysisk aktivitet. I en lokal skidanläggning ryms både fritidsåkare och frilufts- och idrottsföreningar, samtidigt som långväga och dyra transporter kan minska. Drygt hälften av svenskarna (52 procent) anger att tillgången till friluftsliv är viktig när man väljer bostadsort.  
 
Två nya livscykelanalyser, utförda av konsultbolaget Ecoloop, visar att skidanläggningars klimat- och kostnadsbelastning per person är jämförbara med exempelvis simhallar och ishallar. För att minska sin påverkan kan en anläggning energieffektivisera, investera i ny teknik och köpa el med minsta möjliga klimatpåverkan.  
 
Friluftsområden bidrar även till positiva effekter på miljön i stadsnära lägen. De kan minska buller och luftföroreningar, motverka värmeböljor orsakade av hårdgjorda ytor, fungera som kolsänkor när natur skyddas, främja biologisk mångfald och bidra till dagvattenhanteringen genom grönytor. 
 
Ny forskning från Storbritannien visar att varje krona som det offentliga satsar på fysisk aktivitet ger samhället nästan fyra kronor tillbaka, bland annat genom lägre kostnader för sjukvård och psykisk ohälsa.  
 
Många av Sveriges hemmabackar och längdspår drivs i dag av föreningar och ideella eldsjälar som  
bidrar med betydande samhällsnyttor. Det fungerar så länge de får hjälp med större investeringar och underhåll. Vi har fyra tips till landets kommunpolitiker som vill framtidssäkra en lokal skidanläggning: 
 
1. Besök anläggningen och prata med dem som driftar den 
2. Lyssna på idéer och förslag kring verksamhet och samarbete 
3. Prioritera anläggningen i budgeten för drift, investeringar och energieffektiviseringar 
4. Synliggör verksamheten i kommunens kommunikationskanaler 
 
Två miljoner invånare kommer ut i naturen tack vare skid- och snowboardåkning varje år – och de kan bli många fler. Med gemensamma satsningar av kommuner, skolor, föreningar och fritidsbanker kan trösklar sänkas för ovana grupper och skidanläggningar göras tillgängliga för fler. 
 
Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet 
Magnus Noppa, vd för Svenska skidanläggningars organisation (SLAO) 
Mattias Hägglund, anläggningsansvarig på Svenska skidförbundet