Öka ungas krisberedskap genom praktisk övning

Publicerad på Altinget.se den 17 januari

Ingen har missat kylan som dragit in över landet och konsekvenserna det lett till. Dygnslånga strömavbrott, besvärliga trafiksituationer, försenade eller helt inställda tåg. Stora prövningar för många människor. Ledande politiker och myndigheter varnar ofta för kommande kriser och nu i veckan även för krig. 

Oavsett hur man ser på den skärpta retoriken så har regering och myndigheter länge varit tydliga: alla ska vara beredda att klara sig minst en vecka vid en kris. Förberedda med mat som kan tillagas utan el, att bunkra vatten, att hålla värmen och att hålla sig informerad från säkra källor, även utan mobiltelefonen.

En undersökning vi gjort visar att en majoritet av svenska folket nåtts av information om att de ska vara förberedda inför en kris. Betydligt färre har förberett sig praktiskt, bara 3 av 10 svenskar övat på att laga mat utan el. 

Att kunna orientera sig utan telefonen, veta hur man klär sig i sträng kyla, laga mat utan el eller rinnande vatten är grundkunskap vid fjällvistelse, längre vandring eller paddling i obebodda områden. Kunskap som är självklar om du växt upp i en friluftsaktiv familj, men obekant för en stor del av befolkningen. Det får konsekvenser för krisberedskapen. 

Grundläggande friluftskunskap detsamma som krisberedskap 

Eftersom grundläggande friluftskunskap är detsamma som krisberedskap bestämde sig Friluftsfrämjandet efter invasionen av Ukraina för att genom våra ideella ledare ge möjlighet för fler att förbereda sig. Vi kallar det för att bli krisvis. 

Tack vare stöd från MSB har vi det senaste året erbjudit krisvisa utbildningar för allmänheten, till exempel en krisvis vandring eller paddling, eller digitala utbildningar. Intresset har varit mycket stort. Kurserna blev fulla på nolltid och vi har inte haft resurser att erbjuda utbildningstillfällen för alla som önskat. 

Frivilligorganisationers betydelse för att rusta Sverige inför kriser framhålls ofta av beslutsfattare. Och vi är många som vill bidra. Om regeringen verkligen vill öka befolkningens krisberedskap behöver det möjliggöras i praktiken. När MSB i höstas utlyste medel för utbildningsinsatser riktade till allmänheten sökte 15 organisationer medel för motsvarande 53 miljoner kronor. Endast 33 miljoner finns att fördela och ska räcka till allt från att förebygga bostadsbränder till vattensäkerhet och drunkningsförebyggande. 

Öka anslagen 

Nästa kris kan vara en ny köldknäpp, översvämningar, att elen slås ut eller att svenskarnas säkerhet hotas. Om beredskapsnivån ska höjas krävs mer än bara ord. Det behövs resurser. 

Friluftsfrämjandet vill därför se följande i statens vårbudget: 

• Öka MSB:s anslag till ideella organisationer för utbildningsinsatser till allmänheten 
• Öka ungas krisberedskap genom praktisk övning, tillexempel genom en särskild satsning mot skolan 
• Ge civilsamhället en reell möjlighet att delta i det krisförberedande arbetet på lokal, regional och nationell nivå. Till exempel genom att delta samverkansforum med kommuner, regioner, länsstyrelser och relevanta myndigheter, liknande det civilsamhällesråd som nyligen har inrättats av MSB. 

Vi är många organisationer som vill bidra med vår kunskap, öka vårt engagemang och hjälpa fler. Men för att vi ska göra det krävs resurser.