"Ett friluftslyft skulle stärka folkhälsan i landets kommuner"

I Sverige bor ett friluftsfolk. Nästan alla svenskar anser att friluftsliv är bra för hälsan och sju av tio upplever återhämtning i naturen. Ändå saknar fortfarande 69 procent av landets kommuner en politiskt beslutad plan för arbetet med friluftsfrågor. Det visar undersökningen Sveriges friluftskommun 2023 som Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening (SFK) släppte den 23 augusti.

Publicerad i Dagens Samhälle den 7 september 2023 (i ett något kortare format): ”Anta eller uppdatera en kommunal friluftsplan”

Kommunerna har en nyckelroll i friluftslivsarbetet. Det är därför glädjande att nästan åtta av tio kommuner uppger att de har en eller flera tjänstepersoner med uttalat ansvar för kommunens verksamhet inom friluftsliv. Nästan lika många kommuner har en översiktsplan som innehåller ett avsnitt om friluftsliv. Genom den fysiska planeringen kan kommunerna säkerställa att invånarna får god tillgång till attraktiv natur för friluftsliv.

Positivt är också att 86 procent av kommunerna anger att samtliga eller merparten av skolorna i kommunen har tillgång till natur inom 300 meter från skolbyggnader. Det ökar möjligheterna för elever att ta del av utomhuspedagogik och prova på friluftsliv. Och det behövs. Bara en av fem skolelever rör på sig tillräckligt enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation och Skolinspektionens granskningar visar att bara hälften av landets elever får den utbildning i friluftsliv som de har rätt till.

Under 2022 genomförde två av tre kommuner aktiviteter som gynnar naturvård, friluftsliv och folkhälsa med stöd av LONA-bidragen som är statens verktyg för att stimulera kommuner att göra lokala satsningar. En extern utvärdering visar att LONA ”i hög grad gynnar friluftslivet” och ”varit avgörande” för att även mindre kommuner ska bedriva naturvård och utveckla friluftslivet. Detta tog stopp 2023. Vad som bli konsekvenserna för nedskärningarna kan man ännu inte tillfullo överblicka.

Med utgångspunkt i finsk forskning uppskattas stillasittandet kosta det svenska samhället upp till 90 miljarder kronor per år. Kostnaderna drabbar inte bara hälso- och sjukvården i de 21 regionerna utan även landets 290 kommuner genom ökade kostnader för bland annat äldreomsorgen. Även företagen drabbas genom sjukfrånvaro och lägre produktivitet. Mot denna bakgrund föreslår regeringens kommitté för ökad fysisk aktivitet i sitt slutbetänkande en fördubbling av anslaget till det organiserade friluftslivet som samlar 7000 lokalavdelningar utspridda i hela landet.

I Friluftsfrämjandets rapport Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv har vi tagit fram ett stort antal rekommendationer för att göra det lätt för de förtroendevalda i kommunerna att bidra till kommunala friluftslyft.

Fyra av våra rekommendationer är:

Anta eller uppdatera en friluftsplan och säkerställ att friluftslivets infrastruktur och tillgänglig kvalitativ natur finns med i den fysiska planeringen
Gör i dialog med förskolor och skolor en satsning på naturen som klassrum
Prioritera föreningslivet i den kommunala budgeten så att fler barn och vuxna erbjuds ledarledda friluftsaktiviteter
Få era rikspartier att prioritera anslaget för naturskötsel (och därmed även LONA-bidragen) och ett fördubblat statsanslag till det organiserade friluftslivet i höstens statsbudget.

När vi krokar arm – regering, riksdag, länsstyrelser, regioner, kommuner och friluftsorganisationer – kan vi se till att många fler invånarna byter skärmtid mot skogsluft och hittar fram till rörelseglädjen och välbefinnandet som de flesta upplever i naturen.

Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet