Vår historia i årtal

1892–1899

1892, den 23 mars, bildas Föreningen för skidlöpningens Främjande i Sverige.

1893 anställs tre skidinstruktörer för att instruera ungdomar. Föreningen anordnar den första nationella tävlingen i Uppsala, spårlöpning 30 och 60 km. Man deltar med en skidavdelning vid sportutställning i Scheveningen i Holland.

1895 anordnas den första skidutställningen i landet i Bollnäs. Man vill uppmuntra till skidframställning och att få fram bra skidtyper. Skidtävlingar anordnas för såväl ynglingar som flickor i Fiskartorpet.

1896 lovar föreningen att kostnadsfritt sända modellskidor till slöjd- och folkskolor.

1897 anordnas den tidigast kända läkarundersökningen av startande i en tävling över 95 km. Samma år bildas det första distriktsförbundet: Norrbottens länsförbund.

1900–1909

1900 anordnas turistfärder för skolungdom för att ge dem tillfälle att "lära känna och älska sitt härliga land". Den första budkavletävlingen på skidor anordnas. Start i Bollnäs, mål i Hudviksvall – den tidigaste formen av orientering som idrott!

1901 ordnas de första Nordiska spelen.

1901 väcks förslaget att skaffa en egen friluftsanläggning. Konung Oscar ger 1902 sitt tillstånd till att Fiskartorpet får byggas.

1904 kan den nya backen i Fiskartorpet invigas. Samma år anordnas den första fältskjutningen på skidor för militärer.

1905 utses en instruktör i skidåkning för småbarn.

1906 kan Skidfrämjandets ledning konstatera: ”skidans användning intager nu en aktad plats i vår militära utbildning”.

1907 deltar föreningen i en internationell utställning i Berlin, 1908 i London och 1909 i Petersburg. Syftet är att ”göra vår unga skidindustri känd i utlandet” samt att ”framhålla Sverige som ett lämpligt mål för vinterturister”.

1908 bildas Svenska skidlöpningsförbundet – senare Skidförbundet. Orsaken är att Skidfrämjandet vill bevara sin självständighet och ej ingå i Riksidrottsförbundet. Man vill heller inte arrangera mästerskapstävlingar.

1910–1919

1910 anordnas för första gången allmänna skolungdomstävlingar, med deltagare från nio städer.

1913 finns hoppbackar i Fiskartorpet, Saltsjöbaden, Filipstad, Falun, Östersund, Umeå och Luleå.

1914 anordnas en första kurs i skidlöpning för folkskollärare. Prov på skidor som slöjdats i Härnösands folkskola ställs ut i Lyon.

1916 instiftas Stora Skidlöparmärket tillsammans med Skidförbundet men på Skidfrämjandets initiativ.

1920–1929

1920 på påskafton invigs Rämstugan. Sedan det beslutats att stugan ska hållas öppen även under sommaren läggs grunden till den friluftsverksamhet året om som sedan byggs ut. Samma år berättas det i årsboken att det nu är ”mestadels byxklädda damer” som ställer upp på tävlingarna och att det aldrig hållits så många tävlingar över hela landet.

1925 anordnas för första gången Skolungdomens allmänna fjällfärd i samarbete med Svenska Turistföreningen, Skolöverstyrelsen och Järnvägsstyrelsen med 600 deltagare.

1926 hålls skidkurser för lärare och lärarinnor varvid ökat intresse ägnas utförsåkningen, som i hög grad intresserar ungdomen. Ledare är Gunnar Dyhlén.

1927 demonstrerar en känd österrikisk skidpedagog, överste Georg Bilgeri, sitt undervisningsprogram, som i stort sett ansluter sig till Skidfrämjandets. Samma år donerar friherrinnan Louise Falkenberg Storliens fjällhemman till föreningen. Därmed kan kursverksamheten centraliseras till bästa tänkbara plats.

1928 invigs Svenska Skidmuseet. Initialt omfattar det 260 föremål men antalet växer snabbt.

1930–1939

1932 bildas Dansk Skilöberforening, vars medlemmar automatiskt blir medlemmar i skidfrämjandet. Danska barn får delta i ungdomens allmänna fjällfärd.

1933 står under påsken 25 järnvägsvagnar uppställda som logivagnar i Storlien. SJ:s generaldirektör Axel Granholm inser Storliens utvecklingsmöjligheter och utverkar statens medverkan till en utbyggnad med plats för 200 personer.

1934 äger under pingsten den första svenskledda internationella slalomtävlingen rum i Riksgränsen, i Skidfrämjandets regi.

1935 startas centralt en reseavdelning. Tonvikt läggs på gruppresor.

1938 döps föreningen om till Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets främjande i Sverige. Hittills har 375 officerare fått skidutbildning genom Skidfrämjandet. Samma år anordnas den första skidlärarexamen i samarbete med Skidförbundet.

1939 anordnas den första kursen i vinterhygien för medicine kandidater och yngre läkare.

1940–1949

1940 organiseras, på operasångaren Sven Olof Sandbergs initiativ, en insamling av bland annat 15 000 par skidor som överlämnas till svenska frivilligkåren till Finland. Skidfrämjandets främsta verksamhetsmål är nu att stärka vårt lands försvarsberedskap.

1941 levereras 2 600 par skidor av extra prima björk med bindningar till skidparker i skolorna trots det på grund av gengastiden höjda priset av 4 kr per par.

1942 hålls på nyåret i Storlien en skidinstruktörskonferens som resulterar i gemensamma, klara riktlinjer för skidundervisningen. Normer för standardisering av skosulor för skidskor utarbetas.

1943 knyter utrustningskommittén erkända experter till sig som adjungerade. De ska vara rådgivare och ”avprovare” och ge tillverkningsråd och anvisningar till fabrikanter och andra intressenter.

1944 hålls en konferens med landets tillverkare av skidvallor. Man enas om följande huvudtyper av valla: töklister, klistervax, nollan, kallvalla och skarklister. Samma år utges tidningen Friluftsliv, som säljs till allmänheten för 25 öre per nummer.

1946 har tack vare Sven Jerrings propaganda 4 500 par skidor med bindningar överlämnats till norrländska skolbarn. Antalet medlemmar är 35 000. Landskapsförbunden är 15.

1947 har propagandan för naturvett genom naturvänskurser blivit livaktigare. Vid årsskiftet 1946-47 slutar tidningen Friluftsliv att utkomma. I stället ges ombudsbladet ”I alla väder” ut.

1950–1959

1951 fastställs logotyp tillsammans med emaljskylt och standardaffisch. Friluftsfolkets Dag och Skidans Dag visas ökat intresse och ungdomar och familjer deltar i ökad utsträckning i lokalavdelningarnas arrangemang.

1952 visas propagandafilmen ”I alla väder” och den rådgivande filmen ”Vi klär oss i fjällen”. Barnskidskolan har fått en bra start. En medlemsrekryteringstävling utlyses.

1954 har ungdomsverksamheten utökats med friluftsgrupper, friluftstävlingar och märkesprov. Nordiska skidskolan fastställs – ett utbildningssystem som skall tillämpas likartat i hela Norden. Boken Naturvård ges ut med Bo Rosén som författare. Antalet medlemmar är 38 000. Lokalavdelningarna är 191.

1956 startar ”Snöstjärnan” – skidpropaganda på bred front i samarbete med bland annat Korpen och Skidförbundet. Mer än 450 000 deltagare rapporteras.

1957 anordnas den fjärde internationella konferensen för skidundervisning i Storlien. Värd och arrangör är Skid- och Friluftsfrämjandet i samarbete med Nordiska Skidskolans råd. Gösta Frohm är generalsekreterare, 14 nationer deltar med 128 representanter. En stor framgång för de nordiska utbildningsprinciperna.

1957 föds också en av Friluftsfrämjandets riktiga kändisar, Skogsmulle.

1958 startas Friluftsfrämjandets ungdomsgrupper, TVM, av Torvald Wermelin. TVM har friluftsliv, naturkunskap och kultur på programmet.

1960–1969

1962 ges friskvårdsbegreppet konkret innehåll genom Svettdroppen, som senare blev Hålliform, en föregångare till joggingvågen.

1964 utges "Vägvisare för friluftsfolk" där bland annat våra 175 friluftsanläggningar presenteras vad gäller läge, kapacitet, utrustning med mera.

1966 anordnas skolungdomens allmänna fjällfärder för sista gången.

1967 firas Friluftsfrämjandets 75-årsjubileum med bland annat bankett i Stockholms Stadshus i närvaro av kronprinsen och prins Bertil.

1968 invigs första etappen av succéanläggningen Idre Fjäll.

1970–1979

1970 är ett rekordår vad verksamheter beträffar. Antalet lokalavdelningar är nu 313 och antalet ledare är 9 667, varav 5 246 kvinnor.

1973 startas en omfattande skidsäkerhetskampanj tillsammans med Konsumentverket. Bytesträffar/bytesmarknad har kommit ingång på allvar.

1975 sätts arbetet med friluftsliv för handikappade i system centralt, bland annat genom tillsättandet av en handikappskommitté. Då ändras också vårt namn formellt till Friluftsfrämjandet.

1980–1990

1980 tas vår stora fjällkunskap och erfarenhet i det nybildade Fjällsäkerhetsrådet tillvara.

1981 börjar vi som första ideella organisation ge ut vår medlemstidning som taltidning. Det genom tiderna högsta medlemsantalet nås: 240 000.

1982 ger vi ut häftet ”Vandra i Sverige”, med beskrivning av 32 längre låglandsleder, de flesta skapade av oss.

1983 startar vi utbildning av lärare för att införa friluftsliv som metod i skolarbetet.

1986 får vi vår första kvinnliga ordförande i Barbro Westerholm, före detta generalsekreterare för Socialstyrelsen.

1987 startar vår friluftsverksamhet Skogsknyttarna, för 3–5-åringar.

1989 utses vår medlemstridning Friluftsliv till årets bästa facktidning.

1990 startar vi med speciella bidrag arbetet att finna former för att få in vår barnverksamhet i barnomsorgen. Vi startar också verksamhet med den växande gruppen av äldre och daglediga som målgrupp.