Utrustning långfärdsskridsko

Ispiken

Ispiken har två användningsområden. Den viktigaste är som skridskoåkarens känselspröt. Det andra användningsområdet är till stakning i motvind och balanshjälp på svåråkt underlag. Med övning kan du lära dig att med pikning bedöma isens kvalitet och tjocklek. Känslan sitter i handen och armen och med träning kan du lära dig bedöma bärigheten för de flesta sorters is.

Det finns en rad olika pikkonstruktioner; dubbelpikar, enkelpikar, teleskopmodeller. Vi rekommenderar dubbelpikar som ger bra balanshjälp, t ex när du måste kliva över en råk. Skidstavar och teleskopstavar fungerar inte att pika med genom att de inte är tillräckligt styva och inte har en spets anpassad för pikning. Vilket gör att du inte kan lära känna isen genom staven och därmed möjligheten att undvika ett plurr.

Isdubbar

Dubbarna ska sitta högt upp under hakan och så åtdragna att de sitter på plats, lösa isdubbar är svårare att hitta när du ligger i vaken och kan komma i vägen om du faller på isen och skada dig. En visselpipa hör till och bör också sitta på samma ställe. Dubbarna kan också fästas på ryggsäckens ena axelband, då hindrar de inte justeringen av kläderna.

Livlinan

Livlinan tillhör säkerhetsutrustningen och det är viktigt att du kan hantera den rätt och smidigt. En stunds träning före, och gärna under, säsongen är väl investerad tid. Linan ska sitta lätt tillgänglig någonstans utanpå ryggsäcken. Det ska gå att kasta den både från vaken och från isen utan att ta av ryggsäcken. Viktigt är att både lina och linända ska flyta i vattnet. Linan fäster du i midjebältet med hjälp av ett förlängningsband med tillhörande karbinhake. Du kan också fästa en karbinhake högre upp i utrustningen.

Hjälm och Skydd

Det finns alltid en risk att ramla när du åker skridsko på naturis. Du kan fastna i sprickor, tappa balansen när du går på isiga klippor och underlaget kan förändras under turens gång. En hjälm skyddar huvudet – och även ansiktet om den har en skärm. Knäskydd skyddar knäskålen vid fall rakt framåt och kan dessutom ge lite extra värme när skridskorna ska på och av. Armbågsskydd kan förhindra skador på arm­bågarna. Åk aldrig utan handskar. Besvärliga handskador kan uppkomma vid ofrivillig kontakt med vassa iskanter. Glasögon är sköna att ha när snön yr i motvinden eller när solen sticker i ögonen på väg hem.

Ryggsäcken

Ryggsäcken är dels ett fraktredskap, dels skridskoåkarens viktigaste flythjälp. För att ge maximal flytförmåga (och hålla torrt om du plurrar) packas alltid innehållet vattentätt. En skridskosäck bör ha 35-45 liters volym beroende på din kroppsvikt. Låg vikt och lågt luftmotstånd underlättar åkandet. Ryggsäckens tyngdpunkt bör ligga nära åkarens rygg och relativt lågt. Om det mesta av volymen placeras lågt blir flytläget högt. Midjerem, bröstrem och grenrem gör att säcken inte glider upp och av vid en plurrning. Ryggsäcken ska innehålla ett komplett ombyte kläder. Ett sittunderlag är bra att stå på vid ombytet efter plurrning, diskhandskarna gör omhändertagandet av en kompis blöta kläder mindre kallt och med två par plastpåsar behåller man torra fötter i blöta pjäxor.

Skridskorna

Det finns mycket skridskor att köpa begagnat. En vanlig modell är en så kallad fast häl. Ofta krånglar dessa bindningar på olika sätt. Vi rekommenderar därför modellen med ”pumpbindning” även kallat snowboardbindning för vanlig vandringskänga. Modellen fäster på kängan fram och bak – men efter några turer på isen kommer du snart att vilja ha en lös häl.  

De absolut dominerande är skridskorna med bara tåbindning, är dels Rottefella NNN BC och dels Salomon SNS. Båda systemen kräver speciella kängor, men i gengäld får du en bekväm sko som du också kan använda till turskidåkning.

Skridskornas längd går från ganska långa till kortare. Radien varierar också med olika fabrikat och oftast är det bättre med kortare radie. Det är ca 10-15 cm av skenan som har kontakt med isen.

Beroende på vilken åkteknik du har så är skridskons radieslipning av stor betydelse. När du efter några turer på isen vill utveckla din åkteknik, kommer du att uppskatta att dina skridskor har en radie på 23-25 meter istället för "normen" på 30-35 meter. Genom den kortare radien kan du få skridskon att göra en böj tillbaka mot åkriktningen istället för ifrån åkriktningen vilket sparar energi och du orkar åka lite längre. Prata med din ledare om åktekniken om du vill lära dig mer.

Kängan

Skridskokängor ska vara stadiga  i sidled och rörliga framåt i fotleden. De skall sitta fast och bekvämt på foten, häl och fotblad ska inte glappa. Lite extra plats i tådelen bidrar till att undvika köldproblem. Skon skall vara vattentät, slitstark och ha förmåga att släppa ut fukt samt vara bekväm att gå i – till exempel vid promenader mellan sjöar. Vissa fabrikat har så kallade damläst som kan passa de med små och smala fötter. Det finns i dag många olika modeller på den svenska marknaden, så prova några innan du bestämmer dig. Den bästa kängan är den som passar just din fot bra!

Kläder

Flerskiktsprincipen fungerar utmärkt också på skridskoisen. Idén är att ha ett innerskikt som transporterar ut kroppsfukten, ett mellanskikt som håller värmen och ett ytterskikt som skyddar mot väder och vind. Och så varierar man efter väder och aktivitetsgrad. Bekväma, gärna lätta, plagg som tillåter rörelse utan att strama fungerar bäst. Bomull är inte ett bra friluftsmaterial, särskilt inte närmast kroppen då det absorberar fukt som kyler när det torkar. Ull och syntet ("superunderställ") är var och en på sitt sätt mycket bättre när man är aktiv.

Tänk på att kläderna i ditt ombyte också ska vara sköna att åka skridskor i det väder som råder. Se till att du har ordentligt med rastplagg så att du håller värmen i pauserna eller får tillbaka värmen efter ett plurr.

Märk din ryggsäck, dina skridskor och pikar – det finns många som har likadan utrustning på turerna.

Mobiltelefon i vattentätt fodral

Mobiltelefon är viktigt att ha med sig. Ladda ned SOS 112 appen och tveka aldrig att ringa 112 om något allvarligt händer. Eller 1177 om du behöver en sjukvårdsupplysning. Förvara mobiltelefonen i ett vattentätt fodral och gärna högt upp så minskar du risken för att den vattenskadas. Vid kallt väder bör mobiltelefonen förvaras varmt, t.ex. nära kroppen, eftersom batterier kan sluta fungera i stark kyla, ta med extrabatteri.