Så har ledaren planerat skridskoturen

Det kan tyckas vara självklart att en ledare inför en tur har planerat den utifrån väder och vind och var det finns is. Dessutom ska turen optimeras för att det ska bli en så trevlig upplevelse för så många som möjligt.

Väder och vind

Den moderna samtidsmänniskan vill gärna planera in några veckor i förväg när man ska göra saker. Detta gäller särskilt helgerna. I princip alla andra aktiviteter går att planera veckor i förväg, men inte långfärdsskridsko. I bästa fall kan man någon vecka innan tänka att det vore roligt att åka lite skridskor nästa helg, men var och under vilka förutsättningar är ett vågspel mycket mer likt roulette än en vanlig helgplanering.

Många gör också misstaget att titta ut genom fönstret med frågan "är det vinter" och blir svaret "nej" så läggs tankarna på skridskor på hyllan. Men ofta är det just när vintern tvekar mellan sträng kyla och blidväder som skridskoisarna är som finast. Lite regn och blidväder spolar om snötäckta isar och klara nätter utan att du tyckt att det varit särskilt kallt på dagen kan få nya isar att bildas som är helt fantastiska. Så räkna med att det finns is även när du tror att det inte gör det. Håll spaning på ställen där din lokalavdelning informerar om isläget och i slutet av veckan finns det förhoppningsvis turer att anmäla dig till.

Turgradering

En av de viktigaste faktorerna för en lyckad skridskotur för så många deltagare som möjligt är den så kallade turgraderingen. Det finns en skala mellan 1–5 som försöker beskriva ungefär vad som kännetecknar en tur. Denna skala blir mycket mer kritisk på långfärdsskridskor än om man jämför med t ex vandring eller kajakpaddling. Skillnaderna mellan de som åker med lite bättre teknik och de som inte har hunnit bygga så mycket erfarenhet är mycket stor. Det är inte ovanligt att det i en grupp finns de som fryser för att de inte anstränger sig alls och de som kämpar i sitt anletes svett för att hänga med. Därför är det viktigt att du hamnar i rätt grupp.

De flesta lokalavdelningar i Friluftsfrämjandet brukar köra turer i grupp 5 och grupp 4 varje helg som det finns is. Det är också ganska vanligt med grupp 3. Grupp 2 och grupp 1 tenderar till att bli rena privatturer samtidigt som de blir allt vanligare i takt med att fler utvecklar sin teknik. De snabbaste grupperna är dock mycket vanligare i rena skridskoklubbar. Det finns också lokalavdelningar som kör det som kallas grupp 6. Då är det egentligen inte en tur, utan mer än trevlig dag på eller bredvid isen, där det eldas brasa, grillas korv, och erbjuds möjlighet att prova på att åka skridskor på ett begränsat område i närheten av grillplatsen. Dessa dagar får ibland karaktären av familjedagar och är mycket populära. Ibland kombineras samma tänk med en kortare tur, där solen på nosen, eldandet och grillandet är viktigare än antalet tillryggalagda kilometrar. Kort sagt, det finns turer för alla. 

Den osynliga planeringen

En hel del av ledarens planering av turen är sådant som du förhoppningsvis aldrig kommer att lägga märke till. Det handlar om reträttvägar, möjlighet att avbryta och ta sig tillbaka via land och möjlighet för räddningstjänsten att nå gruppen på ett rimligt sätt. Men det kan också handla om mycket trevligare saker som att din grupp kanske möter en annan grupp ute på isen och fikar tillsammans. Då finns det ofta möjligt att prova att byta åkgrupp, uppåt eller neråt.

Det kan också förekomma, i synnerhet i början av säsongen att turen inleds med ett kortare varv där gruppen kommer tillbaka till startplatsen där man har möjlighet att bryta om det är något i utrustningen eller kroppen som inte alls fungerar som du hade hoppats på. Du kan känna dig trygg med att en ledare i Friluftsfrämjandet alltid förberett sin tur på ett sätt så att den ska passa så många som möjligt.

Säkerhetsplanen - ett dokument i bakgrunden

Vid varje ledarledd tur med Friluftsfrämjandet finns en säkerhetsplan som oftast arbetar bara i bakgrunden.

Som deltagare vid en tur kan det förmodligen vara tryggt att veta att din ledare har målat faan på väggen. Inte bokstavligt, förstås. Men tillsammans med sina ledarkollegor har hon gått igenom olika scenarier som kan hända i allmänhet och specifika problem som kan hända vid just den här turen. Oftast är detta något du aldrig märker nånting av.

Men vid en incident av något slag, kommer du att märka att ledaren börjar köra något som liknar en checklista. Kanske delas det ut en del order till andra deltagare. Kanske fattas det ett snabbt och mycket tydligt beslut som just då inte alls diskuteras eller ens informeras om. På skridskoisen kan det vara ett kort "Vänd om!" kanske i kombination med visselpipa. När gruppen kommit i säkerhet får du reda på mer om bakgrunden till beslutet.

I våra säkerhetsplaner finns också saker med som var en ambulans kan möta gruppen om behov skulle uppstå långt ute i skärgården eller på en avlägsen plats vid en större sjö. Det kan finnas uppgifter om var det kan vara möjligt att snabbt få ut en svävare på isen. Ibland måste man korsa en järnväg eller en stor väg. Ett tåg som kommer i 160 km/h tar 1-2 km att stanna, därför kollar ledarna på bästa möjliga sätt att komma över till nästa sjö. 

Till säkerhetsplanen finns också alltid en deltagarlista som ledarna dragit ut ur medlemsregistret i samband med din anmälan. I den listan har du själv en dag angivet ICE-nummer, alltså telefonnummer och andra kontaktuppgifter till närmast anhörig. Ta för vana att inför varje säsong själv logga in på Friluftsfrämjandets hemsida och kontrollera att de uppgifter du anger under "min profil" är aktuella och kompletta.

Det kan också vara en god idé att du bekantar dig med din telefons funktioner för nödsamtal. Där finns ofta möjlighet att ange allehanda uppgifter som räddningstjänsten och även sjukvården kan ha nytta av. Och du kan själv där ställa in vad som ska gå att komma åt vid låst skärm.