Viktig kunskap om du ger dig ut på isen

–Långfärdsskridskoåkning är ett underbart sätt att vara ute på, men is ska tas med stor respekt. Utgå inte från att den håller bara för att du ser andra på den. Att åka långfärdsskridskor kräver egna förberedelser. Känner du dig bara lite osäker är det bästa att följa med en ledarledd tur, säger Ylva som är långfärdsskridskoledare i Friluftsfrämjandet.

Ha med:

• Ispik, extrastav
• Livlina, förlängningsband, karbinhake
• Ryggsäck med midjerem och grenrem
• Isdubbar, visselpipa
• Fullständigt ombyte vattentätt packat inkl, ytterplagg, förstärkningsplagg, matsäck.
• Två kompisar, gärna fler!

KUS – kunskap, utrustning, sällskap

När du åker långfärdsskridskor ska du eller någon i ditt sällskap ha rätt kunskap.

–Kunskap om isen, vädrets påverkan på is, vad du gör om du eller någon i sällskapet plurrat, samt utrustningens och sällskapets betydelse. Har du inte kunskapen behöver du åka med någon som har den, säger Ylva.

Sällskapet är din bästa livförsäkring om något går fel.

–Om någon av er går igenom isen och inte kan ta sig upp, kan de andra hjälpa. En rädda, en larma eller om två åker i så är en kvar. Håll avståndet till varandra, så att inte alla åker i!

–Utrustningen gör att du kan undvika olyckor och hjälpa dig om de ändå sker. Öva innan så att du vet hur utrustningen fungerar och ska sitta, säger Ylva.

Ispik och isdubbar

–Ispiken är ditt känselspröt för isbedömning. Med övning kan du med några slag bedöma isens kvalitet och tjocklek. Du kan också använda den till stakning och balanshjälp i motvind och på svåråkt is.

Isdubbarna ska sitta högt upp under hakan så du når dem lätt om du hamnar i vattnet. Löst hängande isdubbar kan ge skador i ansiktet vid framåtfall. Ha gärna visselpipa med isdubbarna om du behöver påkalla uppmärksamhet.

Ryggsäck

–Om du hamnar i vattnet är ryggsäcken din flytväst, och i viss mån ger den huvud­skydd om du råkar falla bakåt. Att ha hjälm är dock det bästa skyddet för huvudet, säger Ylva.

Ryggsäcken ska innehålla vattentätt packat ombyte, förstärkningsplagg och matsäck.

–Ryggsäcken ska vara lågt placerad för att inte störa balansen och för att fungera som flythjälpmedel. Det är viktigt att den sitter tajt på ryggen. Det tyngsta packar du närmast kroppen och långt ned.

Ombytet ska vara komplett – även innehålla jacka och byxor. Att åka hem i en blöt jacka är inget att rekommendera.

–Kom ihåg att när du behöver ditt ombyte är du blöt och kall. Packa i ett system med början uppifrån och avsluta med byxorna underst. Det gör det lätt att byta om utan att blöta ned torra kläder, säger Ylva.

Livlinan

Utan lina är det svårt att få hjälp att komma upp på isen igen. Livlinepåsen placeras utanpå ryggsäcken så du når den även om du ligger i vattnet. Den lösa änden fästs i ryggsäckens midjerem med ett förlängningsband.

–Det sker tester med att ha livlinans fäste i brösthöjd vilket underlättar när du drar upp en person som inte kan hjälpa till. Testa vad du tycker är bäst när du provplurrar nästa gång.

Bandet löper framför kroppen och kan fästas i ryggsäckens axelrem så att den inte är i vägen men ändå lätt kan tas loss. Ungefär mitt på förlängningsbandet, i axelhöjd på framsidan, fäster du en stadig karbinhake.

–Om du får en lina kastad till dig fäster du dess ögla i karbinhaken. Då kan kamraterna dra upp dig om du inte orkar hålla i linan.