Från Frankrike till din vardagsnatur – prova Naturparkour

Vera är naturparkourledare i Friluftsfrämjandet. En relativt ny gren i Friluftsfrämjandet som snabbt spritt sig över landet.

–Naturparkour handlar om att ta sig fram och hitta nya vägar i naturen på olika sätt. Det handlar om flexibilitet, gemenskap och upptäckter, men också väldigt mycket om filosofi, berättar Vera.

Så började det

Parkourens historia börjar med Raymond Belle. Som barn i Vietnam förlorade han sina föräldrar, och i en ohyggligt tuff barndom fann han styrka i träning. Genom ett militärläger kom han i kontakt med träningsformen ”Metod Naturell”, skapad av en fransk gymnastikofficier på 1800-talet där man utan redskap bygger flexibilitet, styrka och uthållighet.

–Mitt i natten kunde Raymond ge sig ut för att springa hinderbanor ute i naturen. Som tonåring flyttade han sedan till Frankrike, hans pappas födelseland, blev brandman och tog med träningen dit. I sinom tid inspirerades hans son, David Belle, att börja träna den ”parkour” Raymond hade i sin vision. Tillsammans med vänner började de utveckla den nya sporten i Frankrikes förorter. Grunderna till dagens parkour skapades och idag finns parkour över hela världen, berättar Vera.

Parkour möter friluftsliv

I Friluftsfrämjandet satte vi och Gymnastikförbundet ihop parkouren med natur och friluftsliv 2016.

–Naturen med sin kuperade miljö lockar till parkour! Nedfallna träd att ta sig över, stenar och rötter att hoppa mellan och grenar att svinga sig i. Fortfarande med filosofin i centrum. Vi tränar efter våra egna förutsättningar och allt du behöver är ett par gympaskor, säger Vera.

Värna kroppen och naturen

–Vi reflekterar en del över hur vi är med varandra och med naturen, och i parkour lär vi av varandra. Dina vänner blir dina bästa lärare – ”Each one Teach one” är ett vanligt uttryck. Det innebär att alla har något att lära av varandra och alla har något just de är bra på. Någons kreativa hopp kan ge någon annan mod till att testa något nytt, förklarar Vera.

Det handlar också om att bokstavligen alltid först känna på det du tänkt ta avstamp från, svinga i eller hoppa till innan du använder det.

–Är grenen stark nog för att hänga i, är stenen lös eller stabil? Undersök marken så att du är medveten om det finns stenar, rötter, skräp eller annat som döljer sig. Anpassa alltid din förmåga till omgivning och tvärtom - på så sätt tar vi hand om naturen och minskar risken för skador, säger Vera.

Men det är inte bara muskler som tar dig över ett hinder.

–Ett hopp tar tre sekunder, men längre tid i tanken. Det gäller att öva mycket, och lära känna sig själv och sin kropp. Vara ärlig och ödmjuk inför sina svagheter och styrkor och respektera hindret.

Hur ser ett naturparkour pass ut?

Varje pass ser olika ut och varje ledare har sitt sätt att lära ut.

–Vi börjar med roliga sätt att värma upp kroppen på. Sedan testar vi olika parkourtekniker och hur vi kan använda dem i en naturlig miljö och i lekar. Det finns så mycket att lära, och spännande hopp att prova – och det är lätt att inspireras av parkourens filosofi även i övriga livet, säger Vera.