Stavgångsteknik

Steget och Staven

Steget vid normal stavgång är längre än vid vanlig gång, så att armpendlingen ska hinna genomföras utan stress. Rörelsen liknar skidåkningens diagonalteknik. En fot har alltid markkontakt. Staven sätts i höjd med eller bakom den bakre foten med handen något framför kroppen.

Staven ska alltid vara riktad snett bakåt/nedåt. Ett jämnt tryck genom hela armrörelsen bidrar till farten. I slutet av stavrörelsen sträcks hand och fingrar, som vid längdskidåkning. Foten bidrar till frånskjutet. Att rikta staven framåt är ineffektivt och ger en onödigt krånglig rörelse för hand och arm.

I uppförsbackar blir steget och därmed armpendlingen en aning kortare. Frånskjutet blir också kraftigare. Att bibehålla frekvensen med antal steg per tidsenhet höjer tillfälligt pulsen och gör träningen effektiv.

Skidgång

Skidgång är en teknik som ökar pulsen och därmed träningseffekten. Steget är långt, som vid "stor" diagonalskidåkning, och man har inte alltid markkontakt. Rörelsen är lång och frånskjutet med stavarna kraftfullt. Kraften ska vara riktad framåt, inte uppåt. Tekniken kan också användas i en fart som närmar sig löpning.

Sprättgång

I branta backar och om man vill öka träningseffekten ytterligare är sprättgång en rolig, mer explosiv variant av skidgång. I korthet går den ut på att hoppa, uppåt eller snett uppåt, i backen. Under svävfasen görs ett kraftfullt frånskjutmed stavarna, så att hoppen blir längre. Sprättgång är relativt jobbigt, men kan vara ett avbrott i det regelbundna stavandet och ett bra sätt att åstadkomma pulshöjningar. Några inte alltför korta intervaller under varje pass bidrar starkt till förbättrad kondition.