Vad innebär allemansrätten?

Vad är allemansrätten?

Allemansrätten är en avgörande förutsättning för att bedriva friluftsliv i Sverige. Det är den som gör att vi kan vandra, paddla och tälta nästan var vi vill. Omkring 80 % av marken i Sverige ägs av privatpersoner och bolag, men tack vare allemansrätten har vi möjlighet att röra oss på privat mark och vägar. Hur fantastiskt är inte det?  

Men allemansrätten är inte bara en rättighet utan innebär även skyldigheter. När vi vistas i naturen är det viktigt att ta hänsyn till natur, djurlivet, markägare och andra besökare.

Allemansrättens regler

Allemansrätten förekommer i grundlagen, men är tekniskt sett ingen lag. Däremot omges allemansrätten av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet. Grundregeln är att inte störa eller förstöra. Därför är saker som nedskräpning, naturförstörelse och långvariga tältläger saker som bryter mot allemansrätten. 

Enligt allemansrätten får du ta dig fram nästan överallt i naturen, men inte för nära hus. Du får även övernatta en eller ett par nätter på någon annans mark, plocka blommor, bär och svamp så länge de inte är fridlysta och bada, åka båt och paddla i vattendrag. 

Däremot får du inte passera över tomter, trädgårdar, planteringar eller åkrar med växande gröda. Du får heller inte ta dig fram på motordrivna fordon i naturen, skada träd eller buskar, eller skada djur.  

En viktig del av allemansrätten är att alltid ta med allt skräp från platsen du varit på. Skräp förstör naturen och riskerar att göra djur sjuka om de äter av det. Skräp är också trist att titta på. Ta gärna med dig andras kvarlämnade skräp, om du hittar något. Tillsammans kan vi ansvara för att allemansrätten fortsätter fungera som den är tänkt.

Allemansrättens historia 

Det vi kallar för allemansrätten är något som går att spåra ända tillbaka till de medeltida landskapslagarna. Då var det glest mellan byarna, och resenärerna som färdades genom skogarna fick ofta nöja sig med hasselnötter som färdkost. Då var det tillåtet att plocka ena handsken full med nötter, och inte mer. Sedvänjor som dessa har levt kvar och kan ha lagt grunden till vår svenska allemansrätt.  

Det var först i samband med en fritidsutredning på 1940-talet som begreppet allemansrätt etablerades. Syftet var bland annat att ge befolkningen i tätorterna bättre möjligheter att ta sig ut i naturen. Sedan 1994 finns allemansrätten inskriven i vår grundlag och idag är stödet för allemansrätten stort. Hela 97% av befolkningen säger sig vilja värna om den.

Friluftsfrämjandets friluftsmiljöprogram 

Som friluftslivets företrädare har Friluftsfrämjandet tagit fram ett friluftsmiljöprogram för att värna om allemansrätten och friluftsmiljön. Programmet ska användas som vårt verktyg för att påverka beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, så att fler får ta del av friluftslivets positiva effekter.