Glatt äventyr vid tröskeln

Stockholm, två tredjedelar på väg från ekvatorn till nordpolen, har ett unikt bra läge för skridsko på naturis. Den typiska stockholmsvintern, med omväxlande kyla och blask, låter sjöarna frysa och snön smälta. Hela Mälardalen från Örebro ut till de yttersta kobbarna i skärgården är möjliga arenor. Sällan allt samtidigt, oftast några delar i taget. Håller man sig till lokaltrafiken når man från Sörmlands sjöar i söder till Singös havsvidder i norr. Komplettera med Waxholmsbolaget en kall vinter och en gigantisk skridskobana för lekfulla äventyr öppnar sig.

Enklast att komma åt, och tidigast, är sjöarna just norr och söder om city. Mälaren kräver lite mer kyla, men snart går det bra att åka också i väst runt Mälaröarna. Härifrån kan man fortsätta mot Kungsängen, Sigtuna och Bålsta. En kall vinter öppnar sig skärgården åt öster och bara fantasin sätter gränsen. Med skridskor under fötterna kommer man långt. Fyra-fem mil är inte ansträngande och tio mil inom räckhåll under en hel dag.

Norra förorterna

En skridskotur kan göras hur komplicerad som helst. Men varför inte göra den enkel? Med start från Norrtull och Stallmästargården kan man med korta promenader förbinda Brunnsviken, Edsviken och Norrviken. Därifrån tar man pendeltåget hem. Blåser det från fel håll gör man tvärtom. Vill man åka längre kan man fortsätta till Vallentunasjön, Fysingen eller via Edssjön till Mälaren. Förbinder man det norra stråket med Mälaren har man gjort den Norra Förortstraversen. Och en travers, det hörs på namnet, är ett äventyr. Minst lika viktig som den värsta bergsbestigning.

Södra Förortstraversen

Stockholms södra förorter är inte sämre. Tvärtom. Här är sjöarna fler och ligger närmare varandra. Med korta promenader kan 15 olika sjöar i fem kommuner bindas samman till olika skridskoturer. Fler sjöar ligger nära till hands. Den södra traversen särskiljer sig i fler avseenden. Där den norra lånar av Mälaren för större vatten, når den södra de innersta vikarna i skärgården. Har man tur kan man nå både Saltsjöbaden och Dalarö. Och jag vågar nog påstå att sjöarna är vackrare i söder än i norr, med högre klippor, vildare skog och mer vindlande passager. Är inte människorna här lite snyggare också?

Lätt att komma åt

De mest klassiska skridskolederna går mellan två av de tre hörnen i denna triangel av sjöar, mellan Sickla i Nacka i norr, Flemingsberg i Huddinge i väster och Tyresö kyrka i öster. Alla med bra kommunikationer. Självklart väljer man färdriktning efter vinden. Färdsträckan blir ungefär fyra mil och är lagom för en kort vinterdag. Vandringarna mellan sjöarna stjäl ju en del tid. Med SL-kortet i näven kan man egentligen starta där det passar. Det går också bra att avsluta nästan varsomhelst. Om isen visar sig vara sämre än tänkt, vädret surt eller humöret dåligt är det bara att kliva av. När äventyrets flamma falnar är det lika bra att åka hem.

Vackra sträckor

Efter en halvtimme med lokaltrafiken kliver man av i vildmarken och äventyret börjar. Sträckan från Nacka går på trånga vatten med branta klippor över en rad med mindre sjöar. Sickla-, Järla-, Dammtorps- och Söderbysjöarna passeras innan man via en slingrande kanal plötsligt står på den runda och vassiga Ältasjön. Efter en motorled nås Flaten, som återigen har klippig karaktär. Promenaden till Drevviken är kort genom högrest lövskog. Själva löven återfinns dock mest på marken.

Från väster är kontrasten mellan betongkomplexen vid Flemingsberg och de nästan obebyggda stränderna vid sjön Orlången stor. Snart promenerar man förbi Ågestasjöns vassar för ett par skär till Magelungens mer urbana karaktär. Med en asfaltspromenad under motorleder når man Drevviken från väster.

Fortsättningen från Drevviken österut följer vattnets väg mot havet. Här rör man sig på gränsen mot Tyresta naturreservat. På Långsjön lämnar man det mesta av bebyggelse för vidare färd över Tyresö-Flaten, Albysjön, Fatburen och kanske de första skärgårdsskären på Kalvfjärden. Vattenföringen mellan och genom sjöarna kan vara stor. I Gammelströmmen och Nyfors ser man ofta övervintrande strömstarar.

En svartvit spindel

Drevviken är störst och ligger som en spindel i detta nät av sjöar, och sträcker själv ut sina spindelben i alla riktningar. Heinrich Harrer skrev berömt om Eigers vita spindel, det spindelformade isfältet på den fruktade alptoppens nordvägg. På Stockholms horisontella bergsvägg av äventyrssjöar är Drevviken dess svartvita spindel, svart som nylagd, vit efter snö. Den är en utomordentlig skridskosjö i sig själv, strandlinjen två mil lång. Klipporna vid Orhem, Skrubba och i Trångsundet är magnifika, den södra delen krokodiltät och det finns en liten skärgård om man vill. De bilburna nöjer sig ofta med ett varv här. Sjön är annars omsvärmad av välmående villaområden med utmärkta kommunikationer.

Isläggning i området 

Skridskoturer genom de södra förorterna lämpar sig för vana såväl som mindre vana. Sjöarna i detta område har ganska likartad isläggning. Är man osäker väntar man tills Drevviken börjar gå ihop, normalt i andra halvan av december. Då brukar övriga sjöar fungera också. Ett annat knep är att vänta till förortsgängen spelar bandy, fiskarna borrar sina hål och korvgubben gör affär på isen. Då håller den nog för dig också. Man behöver sällan vara ensam.

Men sjöarna här är också skådeplatser för årliga och våldsamma maktkamper. Den lilla Dammtorpssjön kan te sig oansenlig och betydelselös när du passerar den. Det tar någon minut. Men den är också i centrum för den årliga striden om att vara först på skridskor i Stockholm. Denna grunda pärla tävlar med andra berömda primörer som Stava Långsjö i Åkersberga, Svulten i Roslagen och Hemliga Sjön i Kungsängen. Alla har sina hängivna tillskyndare. Skridskoåkare i aktionsgruppen Kommando Sydost hårdbevakar vattentemperaturen under hösten för att hinna före de förbittrade fienderna i Järfällamaffian eller Åkersbergatjyvarna. Att skridskoturen sedan inte blir längre än några tiotals meter saknar helt betydelse. De första skären har tagits så tidigt som 20 oktober, men de kan också dröja till julafton. Men Dammtorpssjön är nästan alltid först.

Embonpoint

Drevviken är en annan trofé, och det gäller att vara först runt sjön varje vinter. Idag är specialister som Lidmark, Kronfjäll, Lindroth, Bäck eller Hallberg troliga namn. Långt före det att vanliga dödliga vågar sig ut trippar de försiktigt fram över den fjädrande och sprickande första ishinnan mellan ännu rykande öppna vindbrunnar medan isen sjunger mellan klippbranterna. Även en stolt undertecknad har några inteckningar i bucklan.

En gång var Wohlin och Fernlund glada konkurrenter. Som yngre var de likvärdiga. Med åren blev Wohlin allt smalare medan Fernlund bara blev tjockare. Livet gör så ibland. Wohlin blev också svagsynt och liknade till sist mest en glad sparris med flaskbottnade glasögon. Fernlund blev hans motsats, fläskigt rosiga kinder med inbäddade spjuverögon och ovan bältet en levnadsglad svällande embonpoint, som riktigt dallrade under ett bullrande skratt. Utmärkt helt enkelt! Fernlund fick det allt svårare på Drevvikens lövtunna isar. Det sägs att han gick genom isen elva gånger under sina försök att hinna före Wohlin. En gång hittade vi honom där i en vak. Vi kastade en lina såklart, men fick dra som galna. Den utmärkta embonpointen hade helt enkelt fastnat under iskanten. Han kom ju upp till slut, men det blev inga fler lagrar, därtill satte magen stopp.

Ja nu vet ni en del om alla äventyr på sjöarna söder om Stockholm, och om vådan av mage på tunn is. Det finns så mycket mer att berätta, men ännu mer att upptäcka.

Text: Mårten Ajne

Att ta sig till respektive vatten och sjö

• Sicklasjön. Tvärbanan eller buss från Slussen. Restauranger i Hammarby Sjöstad
• Järlasjön. Saltsjöbanan eller buss från Slussen. Krog i Järla sjö och Saltsjö-Duvnäs station
• Källtorpssjön. Buss från Slussen. Hellasgården med servering.
• Dammtorpssjön. Buss från Slussen.
• Söderbysjön. Skogsluffarnas kaffestuga vid Brotorpskanalen.
• Ältasjön. Buss från Slussen.
• Flaten. Buss från Slussen.
• Drevviken. Tunnelbana Farsta, pendeltåg Skogås, bussar från Gullmarsplan.
• Orlången. Pendeltåg till Flemingsberg, buss från Huddinge. Sundby gård med servering.
• Ågestasjön. Buss från Farsta. Servering Ågesta Ridhus.
• Magelungen. Tunnelbana eller pendeltåg Farsta strand.
• Långsjön. Buss från Gullmarsplan.
• Tyresö-Flaten. Buss från Gullmarsplan.
• Albysjön. Buss från Gullmarsplan. Alby Friluftsgård.
• Fatburen och Kalvfjärden. Buss från Gullmarsplan. Servering Tyresö Slott.