Sommar i city

Sommarkvällen är ljum och stilla, som gjord för en tur i kajaken. Men skärgårdsöar och stora sjöar ligger för långt bort för en kort tur efter jobbet och vem vill vänta ända till helgen? Men varför, bokstavligen, gå över ån efter vatten? Vi råkar bo i en huvudstad som är byggd på öar. Här måste ju finnas förutsättningar att paddla på nära håll. Och visst gör det det. En kort cykeltur från kontoret möter vi upp tolv förväntansfulla paddlare som alla gjort samma analys. En sådan här fin sommarkväll måste såklart avnjutas utomhus.

– Alla våra kvällsturer den här sommaren har varit fullbokade, berättar Marcus Hoverby, som är kajakledare i Friluftsfrämjandet Stockholm.

– Det är enkelheten som lockar. Att kunna komma ut, med tryggt sällskap, några timmar en vardagkväll efter jobbet. Man behöver inte krångla till det. 

»Det är oväntat tyst här ute på vattnet. Stadens brus når oss inte … «

I lånade kajaker och flytvästar glider vi ut mellan Södermalm och Reimersholme. Det är oväntat tyst här ute på vattnet. Stadens brus når oss inte. Längs stränderna badar innerstadsborna i den varma kvällen och vinkar glatt när vi drar förbi. På en sjönära krog blir vår grupp helt uppenbart samtalsämnet vid ett av borden och vi föreställer oss vad de säger:

– Kolla, dom paddlar, mitt i stan?

– Det skulle jag också vilja prova någon gång.

Vi småler, för det är faktiskt precis så mysigt som de tror. Valet mellan att sitta på en uteservering eller i en sittbrunn har sällan känts så enkelt. 

Sköna turer för alla

Paddlingsgruppen i Friluftsfrämjandet i Stockholm är, trots de fina förutsättningarna staden bjuder på, ganska ny. Men snabbt har man fått ihop ett rätt stort gäng ledare som håller i vardagsturer på kvällarna och ett par helgturer per säsong.

– Vi såg att både ledare och deltagare efterfrågade de här lite kortare turerna som inte behöver ta en hel helg i anspråk, säger Marcus Hoverby, som själv började sin instruktörsbana i Friskis och Svettis, men när de lade ner valde han att bygga upp något liknande i Friluftsfrämjandet, med fantastiskt fint resultat.

– Det är härligt att visa att det inte behöver vara så svårt och krångligt att paddla. På de här turerna kan man vara nybörjare eller van paddlare, vi är flera ledare och kan anpassa nivån efter deltagarna.

På längre turer är det viktigare att alla är jämnbra paddlare och kan hjälpa varandra. Det här blir mer öppet för alla, säger han.

Solnedgång över stan

Vi paddlar runt Årsta Holmar som hyser en liten konferensanläggning i ett gammalt klassiskt sommarnöje från förra sekelskiftet. Vi enas om att det är här vi vill äta vår matsäck, i solen på den gamla ångbåtsbryggan. Vi småpratar om andra paddlingsäventyr. Det visar sig att flera är ganska vana paddlare med egna kajaker på sommarställen och i förråd. Men att de här lugna kvällsturerna fyller ett annat behov. Av avkoppling från jobbet, av att känna av man utnyttjar den korta sommaren även utanför semesterveckorna, av ett socialt sammanhang.

– Det är det här jag tycker är Friluftsfrämjandets styrka, säger Marcus Hoverby. Att skapa förutsättningar för personer att mötas kring ett gemensamt intresse, på ett enkelt sätt.

Stärkta av termoskaffe och bulle och mackor i plast, någon enstaka av en rejälare middag i matlåda, klättrar vi ner i kajakerna igen. Solen sänker sig bakom de högsta husen på Liljeholmskajen och vårt samtal stannar av. I lugn tystnad paddlar vi hemåt. När vi kliver ur kajakerna på Långholmen igen har vi inte varit borta mer än knappa tre timmar. Men känslan av natur, friluftsupplevelse och lugn är större än så. Glada och lite upprymda cyklar vi hemåt i mörkret, nöjda med att ha sparat ännu en liten bit sommar i kroppen.

»Solen sänker sig bakom de högsta husen på
Liljeholmskajen och vårt samtal stannar av.«

TEXT: Cajsa Rännar FOTO: Daniel Ohlsson