Ny forskning: Skogsbada för hälsans skull

Text: Emma V Larsson Foto: Kajsa Ljungberg

Lämna den tunga ryggsäcken hemma, ambitionerna om vandringskilometrar likaså. Glöm måsten och krav. Lägg dig i mossan, sitt på en stubbe, ströva planlöst – eller krama ett träd. Att skogsbada handlar inte om prestation utan om att bada sina sinnen i skogen, på det sätt som faller dig in.

– För deltagarna i vårt forskningsprojekt poängterar vi att skogsbad är detsamma som kravlös vistelse i skogen. Man behöver bara vara där och släppa in skogen med alla sina sinnen, säger Jenny Lovebo, biolog och universitetslektor vid Linnéuniversitet.

Jenny Lovebo leder just nu ett pilotprojekt som går ut på att undersöka de hälsofrämjande effekterna av att vara ute i skogen. Tillsammans med sjuksköterskeprogrammet vid Linnéuniversitet har man tagit in testpersoner som två gånger i veckan under en månads tid fått välja mellan att stå, sitta, ligga eller strosa omkring i skogen. Deltagarnas hälsotillstånd har kontrollerats med provtagning och mätning av blodtryck, puls, blodvärde och blodsocker.

Lindrar stressbesvär

Man vill också undersöka vad som får människor att ge sig ut i skogen, samt hur skogarna ska se ut för att vara så hälsofrämjande som möjligt.

– Våra deltagare har upplevt sin skogsvistelse som rogivande, att de har kommit närmare sig själva. Vi kunde faktiskt se en liten förändring i blodtrycket före och efter testperioden men det är för tidigt för att dra några slutsatser utifrån det. Nu har våra försökspersoner varit relativt skogsvana och framöver skulle vi gärna integrera mer ovana människor. De grupperna känns extra viktiga att nå.

Lovebo har höga förhoppningar på projektet och även om det är för tidigt för att kunna dra några större slutsatser indikerar resultaten att skogen ger välmående.

– Våra resultat hittills går i linje med tidigare forskning. Flera studier pekar på att vistelser i skog och mark lindrar besvär och ökar välmående hos människor som lider av utmattningssyndrom eller svår stress. Men vårt projekt tittar också på mer än skogens hälsofrämjande effekter – nämligen på hur människor ska ta sig ut enkelt i skogen och hur ofta, samt vilken typ av skog som ger bäst effekt.

Blandskog och artrikedom

Det finns olika rön gällande vilken sorts skog som har bäst effekt på hälsan. Lovebo berättar att annan forskning visar att gammal blandskog ger god effekt. Finns det en artrikedom är det mycket att uppleva för sinnena.

– Sedan kan man också se att gles skog ger god effekt. Säkert på grund av att det talar till vår nedärvda instinkt om att upptäcka ifall fara närmar sig. För närvarande söker Lovebos forskargrupp stipendier för att kunna göra en mer omfattande undersökning av hur skogen kan användas som behandlingsmetod för unga vuxna med stressrelaterad ohälsa. Hon menar att det är viktigt då en sådan studie kan resultera i konkreta åtgärder för samhället i stort.

– Vad behövs för att ovana grupper ska få tillgång till skogen? Är det bättre kartor, upplysta spår eller tätortsnära skog? Nu hoppas man att resultaten som samlas in framöver ska komplettera det som tidigare forskning redan konstaterat – att kravlös skogsvistelse är bra för vårt välbefinnande.

»Våra deltagare har upplevt sin skogsvistelse som rogivande, att de har kommit närmare sig själva.«

– Det bästa vore om vi kunde lära oss hur vi ska få ut folk i skogen, lära dem hitta dit. Det finns så mycket stress i samhället idag och det går ner i unga åldrar. Jag vill få ut folk! Jag hoppas att vi ska få skog på recept till slut. Vi vet att fysisk aktivitet är bra, men detta handlar om något annat. Det handlar om skogen i sig, kort och gott.