Vad säger forskningen om barns rörelse?

Vad säger egentligen forskningen om barns fysiska aktivitet? Vi läste några studier i ämnet och resultatet är både nedslående och upplyftande. Barn har fått sämre motorik under 2000-talet och rör sig allt mindre. Lyckligtvis går det att vända trenden med ett så enkelt medel som att vistas i naturen.

Att stillasittande och inomhusvistelse har ökat bland alla grupper i samhället kommer knappast som en överraskning. Men visste du att bara 44 respektive 22 procent av pojkarna och flickorna i vårt land rör på sig enligt rekommendationen om minst 60 minuters måttlig fysisk aktivitet per dag?¹ Det är en sorglig bild som målas upp. Förtätningen av våra städer, trafik och en stressig vardag är faktorer som gör att barn rör sig allt mindre. Till det kommer ett ökat skärmtittande. Allt fler barn skjutsar till skola och aktiviteter. Konsekvensen är att många barn bara vistas i hemmet, skolan, och kanske i en tillrättalagd fritidsverksamhet och i bilen på väg dit.²

Rörelse och lek utomhus förbättrar motoriken

Stillasittandet riskerar inte bara att leda till en ökning av kroniska sjukdomar i framtiden.³ En konsekvens av stillasittande är att barns motorik har försämrats på 2000-talet. Tyvärr gör det att sannolikheten för att få uppleva rörelseglädje senare i livet minskar.⁴

Alarmerande läsning naturligtvis. Som tur är finns starka indikationer för att lek och rörelse utomhus i gröna miljöer förbättrar förskolebarns grov- och finmotorik. Forskning visar dessutom att motorisk kompetens har ett starkt samband med både kognitiv förmåga och skolprestation. Sambandet är till och med starkare än vad både intelligenskvot och elevens socioekonomiska bakgrund har på liknande förmågor och prestationer!⁵ Förskolan, skolan och fritidshemmet kommer med andra ord en bra bit på vägen mot måluppfyllelsen genom att låta barnen röra sig och leka utomhus regelbundet.

”Att vara regelbundet aktiv ett par gånger i veckan leder till bestående effekter, som förbättrad matematisk förmåga, ökad kreativitet och bättre exekutiv kontroll att planera och sätta igång aktiviteter, hålla fokus och bortse från impulser.”

– Anders Hansen

Den fysiska aktiviteten ökar automatiskt i naturen

Att leken sker ute i naturen har stor inverkan på hur mycket barnen rör sig. Barn får som bekant mycket av sin ”vardagsmotion” automatiskt när de leker och rör sig mellan olika platser. Rörelsefrihet och en tillgänglig utemiljö är viktiga faktorer som påverkar såväl hälsa som välbefinnande som möjligheten att leva ett fysiskt aktivt liv.⁶

Fördelen med utomhuslek är att den är öppen och flexibel.⁷ Barn bedömer till exempel snabbt om den fysiska omgivningen är ”klättringsbar”, ”krypbar” eller ”glidbar”. Eftersom de har ett medfött behov av spänning är det en bra idé att uppmuntra lek på fria ytor under trygga former med närvarande vuxna.

Lekens sex drivkrafter

a a a

Ellen Beate Hansen Sandseter har beskrivit hur barn använder sig av möjligheter till kalkylerat risktagande i leken och gjort en sammanfattning i sex punkter:
1. utforska höjder (klättra, klänga, hoppa, balansera)
2. uppleva hög fart (springa, gunga, glida, cykla, skejta)
3. utforska sina gränser för vad som är farligt (klätterväggar, eld, is, vatten)
4. testa vanliga verktyg (tälja, hugga, såga)
5. kämpa (tävla, fajtas, brottas)
6. testa att vara själv (gömma sig, dra sig undan)

Noter

1. Nyberg, G. (2017) Få unga rör på sig tillräckligt. I:C. Dartsch, J.R. Norberg & J. Pihlblad (Red), De aktiva och De inaktiva. Om rörelse på skola och på fritid, s. 24-27. Rapport 2017:2. Centrum för Idrottsforskning, Stockholm.

2. Boverket. (2015b) Gör plats för barn och unga! En vägledning om planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Boverket och tankesmedjan Movium, Karlskrona.

3. Diamond & Ling, 2016

4. Myer, G.D., Faigenbaum, A.D., Edwards, N.M., Clark, J.F., Best, T.M. & Sallis, R.E. (2015) Sixty minutes of what? A developing brain perspective för activating children with an integrative exercise approach. Review. British Journal of Sports Medicine, 49(1), 1-9.

5. Diamond & Ling, 2016

6. Boverket. (2015b) Gör plats för barn och unga! En vägledning om planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö.Boverket och tankesmedjan Movium, Karlskrona.

7. Mårtensson, F., Lisberg-Jensen, E., Söderström, M. & Öhman, J. (2011). Den nyttiga utevistelsen? –Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Rapport 6407. Naturvårdsverket, Stockholm.

8. Sandseter, E. 2011

Vad säger forskningen om undervisning utomhus?

Skolan har mycket att vinna på att undervisa utomhus enligt forskningen. Bättre skolprestationer, förbättrat arbetsminne och minskad sjukfrånvaro är bara några av fördelarna. Vi har tittat närmare på hur forskningsrönen kan kopplas till läroplanen för en bättre måluppfyllelse.

Vår pedagogik

De flesta skriver under på att det är bra för barn att röra sig utomhus. Men utevistelse är så mycket mer än så. Naturen är en perfekt lärmiljö och det finns ett starkt vetenskapligt stöd för utomhusundervisning i både förskola och skola. För att möta behovet erbjuder vi en kvalitetssäkrad pedagogik med koppling till läroplanerna.

Skogsmulle i förskolan

Skogsmulle i förskolan leds av pedagoger som har gått Friluftsfrämjandets utbildning. Förutom massor av rörelseglädje får barnen grundläggande friluftsfärdigheter som de kommer att ha nytta av resten av livet.

I Ur och Skur

Naturen är en perfekt läromiljö. I Ur och Skur är en heltidsverksamhet inom förskola och skola där friluftsliv, utomhuspedagogik och upplevelsebaserat lärande är i fokus.

Skogshjältarna årskurs 1-3

Skogshjältarna är ett koncept där du som är pedagog i årskurs F-3 och fritidshem använder naturen som undervisningsresurs. Pedagogiken är ett bra komplement till mer textbaserad undervisning inomhus.