Skogshjältarna motverkar segregation

Det är som en saga. En strid ström av barn praktiskt taget rinner längs stigarna denna novemberskoldag och samlas i en dimhöljd skogsglänta. Hela 150 stycken sex- och sjuåringar lyser upp dimman, var och en i en gul, grön eller rosa reflexväst, och utanpå den en liten ryggsäck med en nyckelpiga på.

Action i skogen

– Första gången med Skogshjältarna fick jag lära mig om naturen och att man bara får ta kvistar från marken, berättar Natan.

–  Vi har byggt en koja också, fyller Nadine i. Barnens ledare Karin samlar en av grupperna med femton barn i en ring. Alla säger sitt namn och nämner något man tycker om att göra.

– Jag heter Natan. Jag tycker om att åka skridskor, säger en pojke med lysande blick.

Växer upp utan koppling till naturen

Hjärtat i Skogshjältarna är i dag barn i förskole- och förstaklasserna på Lillholms- och Ekholmsskolan. De flesta som växer upp här saknar kopplingar till friluftslivet och naturen. Verktygen för Skogshjältarna är alla barnens pedagoger från skolan, ledare från Friluftsfrämjandet och Rädda barnen, och sist men inte minst ett gäng ungdomsledare som är handplockade till projektet. Motorn bakom allt är projektledarna från Friluftsfrämjandet och Rädda barnen.

Inflytande och delaktighet

Åsa Barrén är projektledare för allt som händer med Skogshjältarna. Hon jobbar för Friluftsfrämjandet och har anställts för att i samarbete med Rädda barnen hitta rätt område, rätt skolor, rätt skolklasser och rätt ungdomsledare. Allt för att se möjligheterna att stärka barns hälsa och öka deras inflytande och delaktighet i samhället genom, lustfyllt lärande i naturen. Och namnet kommer från ungdomarna.

- Vi bad ungdomsledarna att hitta på ett namn. Det blev Skogshjältarna, det är ju klockrent, säger hon.

Ett frö ska spridas

I första steget är Skogshjältarna en metod under utveckling som förhoppningsvis i nästa steg kommer att användas på andra skolor. Det är ett frö som kan spridas och låtas växa på egen hand på olika skolor runt om i Sverige.

- Skogshjältarna är det enda projekt som kopplar samman naturlära och friluftslivet med Barnkonventionen, och läroplanen, berättar hon.

Socioekonomiskt utsatt område

Att Skärholmen passar bra för piloten har flera skäl: det ligger i ett socioekonomiskt utsatt område, nära en skog och de två skolorna Lillholms- och Ekholmsskolan visade en stark entusiasm över att delta.

- Skolorna har nu fått verktyg som gör att verksamheten kan fortsätta i år efter år. Pedagogerna utbildas och allt material ägs av skolorna, exempelvis barnens ryggsäckar, stormkök, vindskydd, luppar och knivar som behövs för att vara ute med barnen, säger Åsa. Fokus är sedan lek med barnen som kan kopplas till skolämnena. Det kan vara att barnen letar upp olika långa pinnar – som ett finger eller som en hand. Det är inte bara utvecklande för barnen utan även för deras pedagoger, berättar Åsa.

Viktiga ungdomsledare

Det tiotal ungdomsledare på 18-25 år är ett kapitel för sig. De har handplockats bland ett antal sökanden och utbildats till ledare i Skogshjältarna. Några har varit med grupperna från start i två år, och några endast under en termin.

- Jag ville bidra till mitt närområde och vara aktiv, säger Rabab Gnoul. Ungdomsledarna brinner av engagemang när de berättar om hur de interagerar med barnen. Det viktigaste är hur man fungerar med barnen – hur man inkluderar alla, ser till att de inte retas och att alla trivs i gruppen. Plus att barnen ska lära sig om sina rättigheter och naturen. Det handlar också om tilltro som vid ett tillfälle då en ungdomsledare fick ett mycket förtroligt samtal med ett barn tack vare att båda talar arabiska. Vid en annan tidpunkt diskuterades religionstillhörighet i en barngrupp.

– Vilka barn funderar på det som är sex år? Själv hade man inte såna tankar förrän man var 15-16, barnen frågar inte vilket land kommer du ifrån, de frågar, vilket språk talar du, berättar ungdomsledarna.

Familjen är kärnan

Ett par gånger per termin träffas inte bara barnen utan hela deras familjer. Man möts omkring tipspromenad, grillning och andra aktiviteter ute. Många av föräldrarna är nyanlända från andra länder och saknar kunskaper om naturen och friluftslivet. Flera blir nyfikna och vill gärna lära sig mer om sitt nya hemland där årstiderna skiftar och människor vänder ansiktet mot solen allt eftersom den flyttar sig över himlen. Barnen berättar inte så ofta om vad de gör på Skogshjältarna och därför bjöd familjeträffen i januari på barnens teckningar, bilder och en film om detta. Samtidigt var det en marknadsföring för den nya föräldrautbildningen i det enkla friluftslivet där föräldrarna vid tre tillfällen fick prov på vad barnen gör med Skogshjältarna, hur det kopplas till olika skolämnen och skolarbetet. Dessutom fick föräldrarna uppdragskort om naturen som de kan göra med familjen, till exempel en bingobricka där man ska hitta olika saker i en rad för att få bingo, kanske kottar, pinnar eller löv.

Världens bästa skogshjältar

Alla 150 Skogshjältarbarnen samlas i skogsdungen igen. Alla sjunger Knacka på i naturen-sången och så delas lysande röda mössor och grå ullstrumpor ut till var och en. Eftersom många av barnen inte är fullt utrustade med kläder och grejer för att vistas utomhus, särskilt vintertid, är det betydelsefullt att kunna dela ut reflexer, mössor och strumpor åt alla barn.

- Åh vad bra med tjocka strumpor. Nu blir mamma glad! strålar Natan med ullsockarna i näven. Till slut går en flicka som heter Merinem, inför hela skaran av 150 barn och åtminstone 50 vuxna, fram till mikrofonen och tackar alla och avslutar med det alla tänker:

-Vi är världens bästa skogshjältar! Eller hur?

Text: Erika Willners