Regeringen missar chansen att stärka folkhälsan genom friluftsliv

En ny partienkät som genomförts av Friluftsfrämjandet och Magasin Friluftsliv, visar att det finns en stark samsyn om friluftslivets positiva samhällsbidrag bland samtliga riksdagspartier. Sju av åtta partier anser också att det är viktigt att fler friluftsovana får hitta rörelseglädjen i naturen. 
 
Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet föreslog i juni en dubblering av anslaget till friluftslivet. Regeringens budgetproposition innebär i praktiken att anslaget till det organiserade friluftslivet minskar på grund av den höga inflationen. 
 
– Budgeten är en stor besvikelse. Regeringen missar möjligheten att stärka folkhälsan genom friluftsliv. En satsning som hade gett friluftsorganisationerna nya muskler att öka barns rörelse, bryta utanförskap och motverka psykisk ohälsa, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet. 
 
Idag samlar det organiserade friluftslivet 1,8 miljoner medlemskap, drygt hälften så många som idrottsrörelsen. Ändå satsar regeringen idag tolv gånger mer pengar per idrottsutövare än friluftsutövare.  
 
– Jämförelsen med idrotten visar att friluftslivet är en underutnyttjad möjlighet i arbetet för stärkt folkhälsa, säger Kristina Ljungros 
 
I förslaget till budget återkommer regeringen till det nya fritidskortet som svar på hur fysisk rörelse bland unga ska ökas. Fritidskortet är en satsning där friluftslivets organisationer kan ge fler möjlighet till rörelse i gemenskap, utan speglar och avbytarbänkar. Men det behövs satsningar för att Fritidskortet inte bara ska nyttjas av unga som redan har en aktiv fritid. 
 
– För att vi ska kunna växla upp och ge fler unga möjligheter till friluftsliv behöver vi utbilda fler ledare och genom riktade insatser nå friluftsovana familjer. Regeringen behöver komplettera Fritidskortet med resurser för det förberedande arbetet. säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.  

Anslaget för skötsel av natur 

Länsstyrelser över hela landet har vittnat om att de saknar resurser för att underhålla naturreservat och friluftsområden på grund av nedskärningarna i 2023 års budget. Vindskydd, vandringsleder, dass och grillplatser blir lidande. Naturvårdsverket har bland annat därför yrkat om ett anslag för skötsel av värdefull natur på nästan två miljarder kronor. Den återställning på 80 miljoner kronor som görs i årets budget ska jämföras med att budgeten skars ned med 930 miljoner kronor ifjol. 
 
– I en tid när åtta av tio skolbarn inte rör sig tillräckligt har vi inte råd att spara in på naturvården. Den tätortsnära naturen ska vara tillgänglig och välkomnande. Här är naturvården och underhållet av friluftsinfrastruktur viktigt, säger Kristina Ljungros. 
 
Anslaget har en avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att bevara de naturvärden och tillgängliggöra de upplevelsevärden som finns i våra skyddade områden. Åtgärderna har omfattande sociala och ekonomiska effekter genom att de skapar sysselsättning, främjar hälsa och välbefinnande samt har betydelse för den regionala utvecklingen. 

Anslaget för skydd av natur 

I förra årets budgetproposition kapade regeringen anslagen för skötsel av värdefull natur med 931 miljoner kronor (minskning med 45 procent) och för skydd av värdefull natur med 550 miljoner kronor (minskning med 32 procent) jämfört med 2022. 
 
I budgetpropositionen för 2024 återställs budgeten för skydd av värdefull natur med 500 miljoner kronor. Den kommer därmed nästan upp i samma summa som år 2022. Jämförelsevis har Naturvårdsverket efterfrågat en mer än dubbelt så stor anslagsökning på 1,3 miljarder nästa år och ännu mer till 2025, främst för att via länsstyrelserna kunna ersätta markägare för upprättandet av naturreservat.

För mer information och intervjuer

Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet, svarar gärna på frågor om budgetpropositionen.

För researchfrågor eller intervjuer med Kristina, kontakta Pontus Björkman, sakkunnig friluftspolitiska frågor: pontus.bjorkman@friluftsframjandet.se, 073-7711850