Nio av tio kommunpolitiker vill undvika inskränkningar av allemansrätten

På Friluftsfrämjandets enkätfråga om allemansrätten i nuvarande form ska bibehållas och att nya inskränkningar ska undvikas, svarar nio av tio kommunpolitiker Ja i mycket eller ganska hög grad. Variationerna geografiskt är begränsade. I Blekinge (94 procent) och Västmanland (95 procent) och på Gotland (94 procent) är det flest kommunpolitiker som svarar Ja, i mycket eller ganska hög grad. I Jämtland, som ligger i botten, är motsvarande siffra ändå 81 procent.  

Även i alla partier är stödet starkt. Inom Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är det bara ett par procent av kommunpolitikerna som inte svarar Ja. Även inom de partier - Moderaterna och Sverigedemokraterna - där stödet är som svagast svarar åtta av tio kommunpolitiker Ja, i mycket eller ganska hög grad. 

– Naturen är invånarnas största arena för motion, rörelse och välbefinnande. I en tid när fyra av fem barn rör sig för lite är det glädjande att kommunpolitikernas stöd för att vi alla ska kunna röra oss fritt i naturen är starkt, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet. 

Starkt stöd för allemansrätten bland riksdagspartier och svenskar 

Sedan 2012 är målet för friluftspolitiken att stödja friluftsliv med allemansrätten som grund. I Magasin Friluftslivs enkät till riksdagspartierna (hösten 2023) svarade samtliga partier att allemansrätten ska upprätthållas och enligt Naturvårdsverkets opinionsundersökning (2022) anser 96 procent av befolkningen att det är mycket eller ganska viktigt att Sverige värnar allemansrätten. 

– Personer som har nära till grönområden går ut oftare, är mindre stressade, håller sig friskare och lever längre statistiskt sett än de som bor längre ifrån. Det är bara att tacka allemansrätten och markägare genom att visa hänsyn och respekt – och njuta av solnedgångar på första parkett, ligga på knä i blåbärsriset och andas skogsluft på lunchen, säger Kristina Ljungros. 

Stärk ungas kunskap om allemansrätten och kontakt med naturen

Oroande är dock ungas kunskap om allemansrätten och även deras minskande naturkontakt. Andelen barn som vistas varje dag i naturen har sjunkit från nära 80 procent 2003 till under 50 procent 2019, trots att hälsovinsterna för barn av att vistas i gröna miljöer är välbelagda. Enligt Skolinspektionens granskning får inte hälften av landets elever den friluftsundervisning de har rätt till. 
 
– Allemansrätten med dess rättigheter och skyldigheter är en av våra viktigaste frihetsreformer som de flesta svenskar nyttjar regelbundet. Nya generationer friluftsutövare behöver lära sig att det är lätt att göra allemansrätt. Därför är det särskilt allvarligt om unga får mindre kunskaper om allemansrätten. Politiken kan inte ta kunskapen om allemansrätten för given, utan behöver stärka såväl friluftsundervisningen i skolan som naturvårdsanslaget som möjliggör kunskapsspridning om allemansrätten, säger Kristina Ljungros.  

Om allemansrätten 

Allemansrätten är en del av våra grundlagar och ger oss en unik möjlighet som bygger på att vi tillsammans tar ansvar. Vi gör allemansrätt när vi visar hänsyn till djur, natur, markägare och medmänniskor.

Tack vare allemansrätten kan vi röra oss fritt i naturen och plocka bär och svamp så länge de inte är fridlysta. Vi kan bada, paddla i vattendrag samt övernatta något enstaka dygn i tält nästan var som helst.

Allemansrätten är en avgörande förutsättning för att bedriva friluftsliv i Sverige. Grundregeln är att inte störa eller förstöra. Du får inte passera över tomter, trädgårdar, eller åkrar med växande gröda. 

Läs mer om allemansrätten

Kontakt

För mer information, kontakta Pontus Björkman, sakkunnig i friluftspolitiska frågor.

Pontus Björkman

Sakkunnig friluftspolitiska frågor

pontus.bjorkman@friluftsframjandet.se