Nio av tio kommunpolitiker vill satsa mer på barns rörelse

--- Rapporten lanseras måndag den 13 maj, kl. 8.00-9.00, på ett webbinarium där bland annat Moderaternas partisekreterare Karin Enström och Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin medverkar. --- 

Åtta av tio skolbarn når inte rekommendationen om en timmes fysisk aktivitet per dag. Samtidigt är hälsovinsterna för barn som vistas i gröna miljöer välbelagda inom en rad områden. Trots det har andelen barn som vistas varje dag i naturen sjunkit från 78 procent 2003 till 49 procent 2019.  

– Vi står inför en paradox där unga blir allt mer stillasittande och tillbringar allt mindre tid i naturen, samtidigt som forskning visar hur positivt barns rörelse i gröna miljöer är för deras fysiska och psykiska hälsa och utveckling. Friluftsliv är en underutnyttjad resurs för att öka rörelsen i vardagen, säger Kristina Ljungros. 

Drygt 4700 kommunpolitiker har svarat på Friluftsfrämjandets enkät om friluftslivet. Av dem anser 98 procent att det i mycket eller ganska hög grad är viktigt att skapa goda förutsättningar för ett aktivt friluftsliv.  

I rapporten blir det tydligt att det finns en klyfta mellan vad kommunpolitikerna vill och vad kommunerna gör i dag. Drygt åtta av tio kommunpolitiker vill jobba strategiskt med friluftsliv genom en politiskt antagen plan för friluftslivet – men inte ens tre av tio kommuner har ännu en sådan. 

– Genom att kroka arm kan politikerna tillsammans se till att kommunen får en strategi för friluftslivet på plats. Det öppnar för ett systematiskt folkhälsoarbete och möjligheten att maximera de samhällsnyttor som friluftslivet kan bidra med, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.  

Den tätortsnära naturen är invånarnas och kommunernas största och billigaste arena för motion, rörelseglädje och välbefinnande. En ny kunskapssammanställning från Naturvårdsverket visar att de som har nära till grönområden går ut oftare, är mindre stressade, håller sig friskare och lever längre statistiskt sett än de som bor längre ifrån.  

Nio av tio kommunpolitiker vill i mycket eller i ganska hög grad att kommunen tar större hänsyn till den tätortsnära naturen vid den fysiska planeringen, visar Friluftsfrämjandets nya enkät. I dag arbetar hälften av landets kommuner i begränsad utsträckning eller inte alls med att bevara eller restaurera bostadsnära naturområden för friluftsliv. 

– Genom att kontinuerligt utveckla friluftsinfrastrukturen, skydda den tätortsnära naturen och främja rörelseinriktade naturaktiviteter inom vården, skolan och civilsamhället kan kommunen göra stor skillnad för invånarnas hälsa och välbefinnande, säger Kristina Ljungros. 

Stillasittandet, den psykiska ohälsan och upplevelsen av ensamhet har ökat kraftigt det senaste decenniet och utgör nu tre av Sveriges stora folkhälsoutmaningar. Sju av tio kommunpolitiker är positiva till att kommunen ska arbeta med naturaktiviteter inom psykiatrin och vården. 
 
För mer information eller boka intervju med Kristina Ljungros, kontakta: 
Pontus Björkman, sakkunnig i friluftspolitiska frågor för Friluftsfrämjandet 
pontus.bjorkman@friluftsframjandet.se, 073-7711850 

---

Fakta om rapporten Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv 

I rapporten publiceras en friluftsenkät med tolv frågor som drygt 4700 kommunpolitiker besvarade i januari 2024. Svaren jämförs med vad 217 kommuner svarar i enkäten som ligger till grund för Sveriges Friluftskommun 2023. Dessutom görs en kunskapssammanställning med aktuell forskning och statistik om friluftslivets samhällsbidrag. Avslutningsvis lämnas fem rekommendationsområden till landets kommunpolitiker och kommuner. Utöver två rikstabeller över enkätsvaren finns 21 länstabeller över hur kommunpolitikerna svarade på tolv frågor och 21 länstabeller över hur kommunerna besvarade 14 frågor i Sveriges friluftskommun 2023. 

Enkätfrågor om att stimulera barns rörelse i naturen 

På frågan om kommunen ska satsa mer resurser på att väcka barns rörelseglädje i naturen, är nio av tio politiker positiva. 54 procent av kommunpolitikerna svarar ja i mycket hög grad och 36 procent svarar ja, i ganska hög grad. När vi jämför politikernas svar med vad kommunerna uppger i Sveriges Friluftskommun 2023, ser vi en betydande diskrepans. Bara en tredjedel av kommunerna svarar att de gjort omfattande aktiviteter för att stimulera barn och ungdomar till friluftsliv på fritiden. 45 procent av kommuner har gjort det i begränsad omfattning, och 22 procent har inte gjort det alls eller inte svarat på frågan.  

Enkätfrågor om politiskt antaget styrdokument för friluftslivet 

På frågan i Friluftsfrämjandets enkät om kommunpolitiken ska anta en friluftsstrategi eller stärka den som redan finns, svarar åtta av tio kommunpolitiker ja. 35 procent av politikerna svarar Ja, i mycket hög grad och 47 procent svarar Ja, i ganska hög grad. Enligt enkäten som ligger till grund för Sveriges friluftskommun 2023 så har bara 28 procent av landets kommuner en politiskt antagen friluftsplan/strategi med mål, riktlinjer och planering för friluftsliv. 

Enkätfrågor om den tätortsnära naturen  

I Friluftsfrämjandets enkät anser hälften (51 procent) av de svarande politikerna att kommunen i mycket hög grad ska ta större hänsyn till den tätortsnära naturen i samband med den fysiska planeringen. Ytterligare 42 procent av politikerna anser det i ganska hög grad. I Sveriges friluftskommun 2023 svarar nästan hälften av landets kommuner (47 procent) att de bara i begränsad utsträckning eller inte alls arbetar med att bevara, utveckla eller restaurera bostadsnära naturområden för friluftsliv. 

Fem rekommendationsområden i rapporten 

A. Anta ett styrdokument som ger förvaltningarna ett tydligt mandat att arbeta systematiskt med att utveckla friluftslivets förutsättningar 
B. Stimulera barns och ungas naturvistelse genom utomhuspedagogik och friluftsliv 
C. Ge civilsamhället goda förutsättningar att skapa gemenskap och stärka folkhälsan  
D. Använd friluftsliv och naturens läkande kraft inom vården, LSS, socialpsykiatrin och som förebyggande insats riktad mot riskgrupper för psykisk ohälsa 
E. Använd de vägledningar och kunskapssammanställningar som finns