Hur mår egentligen allemansrätten?

Artikel från Friluftsliv #3 2024
Text: Elisabet Aagård
Foto: Johnér Bildbyrå / Hans Berggren

Den har stukat foten, den svenska allemansrätten. I runt ett sekel har den funnits som begrepp betraktat och redan har den blivit del av vår identitet, något vi smörjer våra barn med, något horder av naturälskare nyttjar året runt på olika vis.

Och stukningen? Det mullrar en del i horisonten. Moln i form av privatisering, kommersialisering och slopat strandskydd riskerar, om vi inte slår vakt om allemansrätten, att urholka den.

Bara alldeles nyligen rapporterade tidningen Arbetarbladet om hur Sandvikens kommun de senaste 20 åren knappt sagt nej till en enda bygglovsansökan om att bygga strandnära. Det har lett till att över 70 procent av stränderna nu är bebyggda runt sjön. Den är förmodligen inte helt ensam, som sjö betraktad, om det.

Stort folkligt stöd

Om vi dock börjar med det folkliga stödet. Folk i allmänhet – och även politiker – är mycket positivt inställda till allemansrätten, visar flera oberoende undersökningar.

– Generellt sett kan man säga att allemansrätten mår bra. Den har ett mycket starkt stöd och en mycket stor betydelse för allmänheten. Den står också med i grundlagen, så som begrepp betraktat står den stadigt. Däremot står inte begreppets innehåll stadigt.

Det säger Klas Sandell, professor emeritus i kulturgeografi. I sitt yrke har han ägnat sig åt friluftsforskning och har studerat relationen mellan människa, natur och landskap. Allemansrätten har därför följt honom genom yrkeslivet.

– Och att innehållet inte står stadigt innebär att det är föränderligt, eftersom samhället det existerar i är föränderligt. Innehållet anpassas till samhällsförändringar, attitydförändringar, tolkningar och gråzoner.

Fyra punkter som påverkar allemansrätten

Klas Sandell pekar på fyra punkter som på senare tid påverkar och förändrar allemansrättens innehåll på olika vis:

1. Det är en mycket bredare spännvidd av människor som kommer i kontakt med allemansrätten i dag, jämfört med tidigare.
   
   – Under 1900-talets urbanisering har generation efter generation fått ett ökat avstånd till det rurala, och eftersom den mentala urbaniseringen fortsätter ökar spännvidden för vad man vet om hur man bör bete sig på landsbygden. Eftersom innehållet i allemansrätten bygger på kunskap om var det går att tälta och röra sig, förändras innehållet av bredden på kunnande. Andra samhällsförändringar som påverkar innehållet är den ökade turismen, kunskap förvärvad på andra platser samt nysvenskar och deras kunskaper om allemansrätten.
   
   
2. Den snabba teknikutvecklingen med olika fordon och aktiviteter, påverkar hur människor rör sig i naturen och hur det inverkar på djur och natur.
   
   – Elcyklar, till exempel, vad gäller för dem? Naturvårdsverket försöker balansera sig fram i detta. Eller kitesurfing, eller andra brädkulturer? Eller vattenskotern? Alla de här sätten är utmaningar för myndigheter och ger utrymme för olika tolkningar.
   
   
3. Sportifieringen av friluftslivet har stärkts det senaste decennierna.
   – Vem vann fjällvandringen? I dag kan man ställa sig den frågan, och det hänger ihop med teknikutvecklingen. En gång i tiden fanns bara en typ av skidor som man mest åkte på platten med.
   
   
4. Naturturismen är en viktig näring på landet i dag och hänger också ihop med tidigare punkter. Och sammantaget gör det att allemansrätten navigerar i ett delvis nytt landskap, med människor som har andra ideal, och som har, eller inte har, kunskaper kring allemansrätten.

Utöver det tampas allemansrätten med samhällets individualisering och olika politiska förskjutningar. I ett samhälle som säljer ut offentlig verksamhet och synen på privat ägande ändras, hur står sig allemansrätten där?

"Allemansrätten är mjuk materia som upprätthålls av ett brett stöd. Upprätthålls inte det försvinner den."

Dessutom bygger allemansrätten på att man har en hänsynsfull tillgång till det landskap som är. Allemansrätten i sig kan inte hindra exploatering i form av exempelvis en gruva eller en väg. Finns det, har den som vill hävda allemansrätten bara att anpassa sig till landskapet. Det kan låta nedslående, men där tror Klas Sandell att friluftslivet snarare har fått en starkare röst än vad den haft tidigare.

– Exploateringen av landskapet har ju varit en kolonial historia, där vi exempelvis byggde ut vattenkraften efter andra världskriget på bekostnad av landskapet och renägande samer, bland annat. Då var inte naturturismen någon röst att tala om, till skillnad från i dag.

Kompromiss i Jämtlandsfjällen

Han tar också upp exemplet med Jämtlandsfjällen där Svenska Turistföreningen nyligen drog ner på sin service kring Jämtlandstriangeln, där vissa röster höjdes kring att det var just allemansrätten som fick stå tillbaka.

– Men allemansrätten bygger just på att det inte finns service i landskapet. Den bygger på att du som är ute anpassar dig till landskapet; den är inte knuten till att någon annan ska fixa något åt dig. Jag tycker att det var en klok kompromiss som eftersom den inte inskränkt på allemansrätten kommer att leda till att de som besöker området utgör ett mindre problem eftersom de är färre och dessutom vet hur man läser landskapet, vet att man ska undvika renar, inte gå fram och fota, och kan anpassa sig.

Men då allemansrätten är följsam gentemot samhällsförändringar är det inte helt enkelt att stärka dess ställning, för det krävs ett starkt samhällsengagemang, menar Klas Sandell, med stöd till undervisning om allemansrätten, stöd till myndigheter och friluftsorganisationer som sörjer för leder och information, som länsstyrelser, Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och skolor – stöd som sittande regering dragit in på.

Det finns också de som propagerar för att lagstifta om allemansrättens själva kärna. Det kan vara klokt men också trixigt, menar Klas Sandell.

– Man måste vara försiktig innan man börjar förändra innehållet, då andra lobbygrupper inom till exempel naturturism eller gruvindustrin, kommer att börja markera revir. Allmänintresset har dock ingen lobby, så hur ska det då klara sig? Allemansrätten är mjuk materia som upprätthålls av ett brett stöd. Upprätthålls inte det försvinner den.