Sök på webbplatsen

Hitta lokalavdelning

Som medlem får du

  • Tillgång till Sveriges bredaste utbud av guidade friluftsaktiviteter
  • Stödjer vårt arbete med hela Sveriges friluftsliv, och mycket mer...
Bli medlem

Logga in

Vandringsrapporter 2017

Här kan du läsa beskrivningar av ett urval av årets vandringar.

26 april

En liten tapper skara trotsade aprilvädret och vandrade från Långbodarna till sjön Härnen - vandringsblad nr 11 på Gästrikeleden. Ledare från Friluftsfrämjandet Sandviken var Kristina Lundström, alltid lika glad o positiv.
Värmande vårsol och snöflingor om vartannat och ett tunt snötäcke på marken. Det hade vi inte räknat med!
Leden går på västsidan om Skorvberget och där hörde vi orrspel på håll. Kuperad terräng med många stora stenblock.
Vi rastade vid sjön Härnen i solsken. Ett gräsandpar kom simmande men för sent för att de skulle få något från våra matsäckar, för efter drygt 5 km var vi hungriga.
Mycket fågelsång längs leden och tillbaka vid Långbodarna såg vi en gärdsmyg.

3 maj

Onsdag 3 maj vandrade vi sträckan Åmotan - Långbodarna, i form av en inspektionsvandring. I vackert vårväder med klarblå himmel, fågelsång och humlesurr kom vi fram till Långbodarna där lunchen avnjöts. Kristina som var ledare för gruppen visade på ruinerna av en gammal kolarkoja, vi såg även konturer av både en liggmila och en resmila på platsen. Vi var många som vandrade sträckan fram till lunchpausen, en stor grupp från många länder som läser SFI i Högbo deltog. Några valde bussen tillbaka men de som slog följe med oss tillbaka fick en fin eftermiddag.

7 maj

Idag gjorde en fågelvandring i Gysinge med fågelkännaren Ulf Hultinger. Vi hade en trevlig dag och solen tittade fram vid andra fikapausen. Höjdpunkten var att spana in fiskgjuseboet där honan låg och ruvade.

14 maj

Söndagsmorgon - regn i luften - ännu mera regn, temperaturen runt 5 plusgrader. Det kommer nog inte många på dagens vandring i detta vädret resonerade vandringsledare Kristina. Tänk så fel man kan ha! Vilka härliga vandringssugna det finns, och vilken härlig dag det blev. Hela 29 personer från Främjandet och STF mötte upp, utrustade för en blöt dag i skogen. Vi kortade av turen lite med att starta från Rökebo istället för Högbo, första delen gick med dropparna smattrande mot regnstället genom en natur som sakta börjar vakna och längta mot värme. Det skirar grönt i sälg och vide, blåbärsriset visar antydan till bladverk, jo- det är på gång. Tre fyrbenta vänner följde med sina ägare, trevligt tycker vi.
Framme vid Rosenbergstugan upphörde nederbörden nästan helt, de flesta av oss valde att luncha utomhus då det inte var nämnvärd varmare inne. Under hemfärden upphörde regnet, det var nästan så solen bröt igenom en stund, till och med årets första gök hördes då vi närmade oss rasten för eftermiddags-kaffet. Kristinas "tack för i dag" ord kommer vi ihåg:
Vilket härligt gäng! Antingen är vi lite tokiga, eller så är vi mycket kloka.

17 maj

Kvällsvandring Stadsparken - Kvarnströmmen onsdag 17maj. Vi blev 29 personer som tog den 4 km turen fram till Kvarnströmmen där Ronald hade förberedd med grillglöd, korv, bröd och tillbehör. En fin kväll med täckten av vitsippor efter stigen, bävergnag på en stor asp, fågelsång från trädtoppar - men ingen gök. Fint att ha en sådan mysig grill/fikaplats så nära stadskärnan, ta gärna en tur dit och lyssna på vattnet som strömmar fram under hängbron.

20 maj

Vandring Högtorp - Mackmyra. Vid starten fick vi en föreläsning av Göte om platsen Högtorp och de som bodde där. Högtorp ligger på gamla sockengränsen mellan Högbo och Valbo, efter vägen mellan Falun och Gävle som då var riksväg. Vägen var mycket trafikerad, många vägfarare passerade platsen under åren, mest gårdfarihandlare och luffare. De stannade för övernattning eller enkel servering. Anna Höglund som var den sista som bodde där föddes 1900, hon berättade i en intervju att hennes farfar (född 1833) var den första på gården. Han arbetade som kolare på skogen åt Forsbacka. Pappan köpte torpet runt 1915, de hade egna djur men inte jord så de slog på våtängar där de fick, bland annat på Digerön i Öjaren. Så här säger Anna, "man måste vara som en konstnär, skall jag tala om, för att bo på ett sånt här ställe", och det tror vi. I dag är husen borta, men delar av grunden finns kvar.
Nåväl, det var Gästrikeleden mot Mackmyra vi skulle avverka. Framme vid järnvägsövergången ligger Håde, där Göte kunde berätta personliga minnen från tiden då hans förälder och storebror bodde i banvaktstugan. Vi hittade mycket att titta på, en myrstack som björnen rotat runt i fångade vårt intresse. Nån kilometer från Mackmyra möttes vi av Laila Bissman, ledvärd för nämnda sträcka, och sedan det blåste en envis vind lotsade hon oss till ett trevligt vindskydd vid Gavleån för lunchpaus. Kristina berättade där om stort och smått från Mackmyras historia medan 23 nöjda vandrare mumsade på det som fanns nedpackat i ryggan.

27 maj

Kyrkstigen mellan Axmarby och Bergby var idag målet för Friluftsfrämjandet Sandviken. Vår guide Jan Eriksson berättade bl.a. följande historia för oss:
18 maj 1721 red en man denna sträcka, ca 10 km, i sporrsträck och helt utmattad kröp han in i kyrkan i Bergby och varnade för ryssarna som landstigit på svensk mark. Många ryssar till häst hade också försökt följa efter honom men de hittade inte vägen, red ner i en myr och minst 15 hästar blev kvar där. Kyrksilvret och andra värdeföremål räddades tack vare ryttarens insats.
Så kom stigen att kallas Kyrkstigen.
Jan som var aktiv orienterare på 70-talet sprang många gånger stigen för träning. För 3 år sedan flyttade han tillbaka till trakten och märkte då att stigen var igenvuxen. På eget initiativ jobbar han regelbundet med att röja, markera stigen med stolpar och målade markeringar. På några ställen finns fina spänger av plank som han släpat dig genom skogen. Stigen är märkt som fornminne och är endast upptrampad av dem som gått där.

11 juni

Den här dagen bjöd på perfekt väder för 31 vandrare som gick Västerhällan runt. Vi hade också bjudit in STF Gästrikland att delta. Ledare var Ildri Guleng och trygg kökarl var Ronald Hansson. Slingan vi vandrade kallas "Klassikern" och var utmärkt med tydliga skyltar, så du behöver inte vara orolig för att gå vilse om du går där själv. Hela Klassikern är ca 12 km.
Fikarast på toppen av Västerhällan, 180 m.ö.h.där det finns en raststuga. Där träden glesnade i branten mot nordost kunde vi se tornet på Järbo kyrka.

14 juni

Kvällsvandring till Sjöbergs fäbod i en regnskur men när vi kom fram kom solen fram och det blev en fantastisk fin kväll med underhållning fiol och kulning. Eva var vandringsledare och berättade om fäbodens historia.

19 augusti

Jösses vad regnet öser ner (!), var tanken då jag vaknade i morse. Och vi som har vandring i dag.
Det är sååå kul att då se ett gäng med ryggsäckar, stövlar för en del och regnkläder stå och vänta vid startplatsen. Kristina lotsade oss från starten i Hyttmarken runt Hornbergsklacken på olika stigar/skogsvägar i vacker och omväxlande natur. Undan för undan närmade vi oss toppen där lunchen planerades i vindskydd. Några plockade en och annan svamp, vi passerade blåbärsris m...ed rikligt med bär kvar, mums för nalle och andra som behöver lägga på hullet inför vintern.
Vi var alla överens om att göra om turen som den här gången gick utanför Gästrikeleden, fin skog, mossa, ljung, klippblock och till slut bara berget i dagen. Det ihållande regnet inbjöd inte till fotografering, men tänka sig, lagom till rasten stillnade det av och solen bröt igenom och värmde 12 tappra vandrare. På vägen tillbaka plockade vi "skräp", det finns de som inte har ork att bära med sig hem det som följer med ut!

26-27 augusti övernattningstur

Den gångna helgen var vi ett gäng vandrare från Friluftsfrämjandet Sandviken som tog oss an Finnskogsleden, med utgångspunkt från Östra Öjungsbo. En mycket fin led i varierande och stundtals kuperat skogslandskap.
Första dagen gick vi 19 km, passerade idylliska Grannäs, ett par med fiskelycka vid Abborrtjärnen, och mjuka mossmattor vid Jönsbo, innan vi slog läger vid kojan vid Gryssjön. Bollnäs kommun får en eloge för en mycket fint iordningställd övernattningstuga och trevliga infoskyltar längs leden!
Andra dagen besteg vi Stora Blyberget och så småningom nåddes Annefors i ett lika vackert vandringsväder som på lördagen. Efter en stigning upp till Ögat och den sista vidsträckta utsikten tog vi ett badstopp vid Stora Öjungen innan vi nådde startpunkten efter 14 km vandring denna dag.
Tack till vår vandringsledare Joakim Helmbrant för en väl ledd tur, det gör vi gärna om!

30 augusti

Kvällsvandring till Hohällan i strålande kvällssol där vandringsledare Ronald blandade kulturminnen i form av hus/gruvhål med roliga historier från/om personer som bodde i trakten i en svunnen tid.

17 september

Söndagens vandring efter Gästrikeleden följde den nedlagda järnvägen norröver från Gysinge mot Smedäng med Joakim som "lokförare".
Bygget av järnvägen påbörjades 1898, invigdes i sin helhet 1901. Den totala banlängden 99,15km som var normalspårig, gick mellan Sala - Gysinge - Gävle. Dålig lönsamhet och nedläggning av Gysinge järnverk gjorde att den förstatligades 1937 och så småningom lades ned. Efter nedmontering utnyttjas banvallarna till stora delar för skogsbruk och vandringsleder. Broarna över Gavleån och Dalälven ligger dock kvar intakta.
Nåväl, vi närmade oss Smedäng, där väntade en kolare på oss. Olle, som idkar detta gamla yrket som hobby under sommarhalvåret gav oss på plats en utförlig och intressant inblick i hur det går till att resa, tända och passa en mila. En kuriosa som han berättade var att just hans svärfars pappa (!) var den sista ordinarie kolaren på Gysinge bruk.
Framme i forna stationen Smedäng lunchade vi sittande på den gamla träperrongen från 1901, häftigt.
Naturen bjöd på fina höstfärger, några hann plocka med sig en och annan svamp och Olvonbusken vi passerade på tillbakavägen lockade med sina röda bär - men de fick sitta kvar.

23 september

Lördagens vandring startade i Jädraås och målet var Kungsberg, en sträcka på ca 12 km. I en disig och höstgrå morgon startade 21 personer från den plats som en gång var ett järnbruk med sjudande aktivitet. Jädraås startade järntillverkning 1857, först med malm från Torsåkers gruvor. Sedan hittades bättre malm i Vintjärn på Dalasidan, det blev det den viktigaste gruvan för orten. I början av 1930 talet blåstes det för sista gången i Jädraås hytta samtidigt som valsverket i Wij lades ned. Några år senare (1940) lades även smedjan ned. De gång så framgångsrika lancashirehärdarna fick stryka på foten för Bessemermetoden som blev starten för Sandvikens Järnverk.

Nåväl, vi vandrade även i klassisk svedjebruksmark. De första finnarna tros ha kommit i slutet av 1500-talet, brände skog och röjde mark där de sådde det specielle kornet de hade med sig som spirade i askan efter branden. Flera orter i området bär än i dag finskklingande namn. Vid Ulvtorp rastade vi, Kristina som var ledare för gruppen berättade om ortens svedjebruk och historien om den första finnen som slog sig ned här. Finntorpen i Ulvtorp har dokumenterats i skatteläggningarna från 1604. Gästrikeleden följdes hela tiden, ett par ställen var lite otydligt märkta, det rapporteras in till ledvärden för sträckan. Dimman låg lågt över trädtopparna så även på sträckan upp mot Åsen var sikten obefintlig, snarare lite "trollsk."

1 oktober

Med start i Brattfors följde vi Gästrikeleden mot Rönnåsen, Ockelbo. I dag hade vi förutom ledare Joakim också bjudit in Sven Henriksson, ledvärd för sträcken och kunnig i skogsbruk och jakt. Under turen berättade Sven varför ett hygge kan se ut som det gör, pratade om markberedning, betydelsen av att spara frötallar, lämna kvar värdträd för fåglar och insekter. Han visade på betesskador av älg på nyplantering, det var minsann mycket att ta hänsyn till för en skogsägare. Den 25 personers stora gruppen lyssnade med stort intresse.
Vi vandrade i fin höstnatur där sträckan mestadels gick uppför. En tjärdal passerades, även där berättade Sven hur den processen gick till i en svunnen tid. Höstens sista barmarksvandring satte deltagarna på balansprov när vi närmade oss Rönnåsen då ett stort klapperstensfält skulle passeras.
Framme vid Rönnåsen pågick olika aktiviteter, Mulle fyller 60 år och firades i ett samarbete mellan Sandviken och Ockelbos främjare. Både Mulle och Skräplisa hälsade på till barnens stora förtjusning. Det bjöds på korvgrillning, festis, kaffe och bullar, allt gick åt som det skall göra på ett lyckat kalas. Till och med solen ville vara med på firandet och tittade fram en stund.
Fyra personer valde att vandra sträckan tillbaka till Brattfors.