Kommunrapport 2024: Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv

Det finns bland Sveriges kommunpolitiker ett mycket starkt stöd för friluftsliv oavsett partifärg. Av drygt 4700 kommunpolitiker anser 98 procent att det är viktigt att skapa goda förutsättningar för ett aktivt friluftsliv. Analysen visar att det finns en klyfta mellan vad politikerna vill och vad kommunerna i dag gör. Den kan lätt stängas med hjälp av rapportens rekommendationer så att kommunen kan få ut mer av de samhällsnyttor som ett aktivt friluftsliv bidrar till.

Ladda ner och läs hela rapporten som PDF här: 24-05-13 Rapport: Den kommunala friluftspolitiken.pdf

Länk till lanseringen av rapporten här: https://www.youtube.com/watch?v=OqHLKL8Pezo

I Sverige bor ett friluftsfolk. Nästan alla svenskar anser att friluftsliv är bra för hälsan och sju av tio upplever återhämtning i naturen. Samtidigt ligger Sverige i världstoppen när det gäller stillasittande. Åtta av tio skolbarn når inte Folkhälsomyndighetens rekommendation om en timmes fysisk aktivitet per dag. Det är därför glädjande att det politiska stödet för friluftsliv är mycket starkt oavsett partifärg. Hela 98 procent av drygt 4700 kommunpolitiker anser att det är viktigt att skapa goda förutsättningar för ett aktivt friluftsliv. Det visar Friluftsfrämjandets nya politikerenkät som vi redogör för i denna rapport.

Hälsovinsterna för barn som vistas i gröna miljöer är välbelagda inom en rad områden som påverkar deras fysiska och psykiska hälsa och utveckling, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Trots det har andelen barn som vistas varje dag i naturen sjunkit från 78 procent 2003 till 49 procent 2019. Och många femåringar, med benen fulla av spring, sitter stilla nio timmar om dagen.

Stillasittandet kan kosta det svenska samhället upp till 90 miljarder kronor årligen och varje krona som det offentliga satsar på fysisk aktivitet ger nästan fyra tillbaka.

Friluftslivet är en underutnyttjad resurs i arbetet för stärkt folkhälsa. Staten satsar mångdubbelt mer resurser på varje idrottsutövare än friluftsutövare, trots att nio av tio svenskar anser att friluftsliv är positivt för hälsan.

Kanske är det mot denna bakgrund som nio av tio kommunpolitiker är positiva till att kommunen ska satsa mer resurser på att väcka barns rörelseglädje i naturen, och nästan lika många, 74 procent, till satsningar på det organiserade friluftslivet. Även att kommunen ska arbeta med naturaktiviteter inom psykiatrin och vården, är sju av tio positiva till.

Naturen är invånarnas och kommunernas största arena för motion, rörelseglädje och välbefinnande. En ny kunskapssammanställning från Naturvårdsverket visar att de som har nära till grönområden går ut oftare, är mindre stressade, håller sig friskare och lever längre statistiskt sett än de som bor längre ifrån. Därför är det ett viktigt besked att nio av tio kommunpolitiker i mycket eller i ganska hög grad vill att kommunen tar större hänsyn till den tätortsnära naturen vid den fysiska planeringen. Varannan invånare, 52 procent, anger att tillgången till friluftsliv är viktig när man väljer bostadsort.

Många kommuner gör ett viktigt och långsiktigt arbete för att skapa goda förutsättningar för friluftslivet. Men när vi jämför kommunpolitikernas svar med vad kommunerna svarar i den enkät som ligger till grund för Sveriges Friluftskommun 2023 ser vi en stor utvecklingspotential. Medan åtta av tio politiker gärna skulle se att kommunen antar en friluftslivsplan eller stärker den som finns, är det än så länge mindre än tre av tio kommuner som har en sådan. I vår jämförelse mellan kommunpolitikernas och kommunernas svar, i kapitel tre, framkommer en tydlig diskrepans mellan politikernas vilja och vad kommunerna gör.

I riksdagens stora uppföljning (2022) av de tio nationella målen för friluftslivspolitiken, med representation från alla riksdagspartier, står att ”samtliga svenska kommuner har en nyckelroll när det gäller att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftslivet”. Riksdagspartierna är i höstens friluftsenkät, genomförd av Friluftsfrämjandets tidning Magasin Friluftsliv, överens om att friluftslivet bidrar till samhällsvinster, att fler friluftsovana ska få möjlighet att utöva friluftsliv och att elevernas friluftsundervisning ska stärkas.

För att göra det lätt för kommunpolitiker och tjänstepersoner att ta vara på friluftslivets samhällsnyttor har vi i kapitel två sammanställt kunskapsläget utifrån den samlade forskningen och den offentliga statistiken. I kapitel fyra har vi samlat rekommendationer inom fem områden som syftar till att skapa goda möjligheter för barn, vuxna och seniorer att utöva friluftsliv. Genom att systematiskt arbeta med friluftsinfrastruktur, den tätortsnära naturen, utomhuspedagogik i skolan, föreningsstöd till Skogsmulle och andra ledarledda friluftsaktiviteter samt naturaktiviteter inom vården kan kommunen stärka folkhälsan.

För att på länsnivå kunna jämföra kommunpolitikers och kommuners enkätsvar redovisar vi dessa i länsvisa tabeller. I bilagorna finns 21 länstabeller över hur kommunpolitikerna svarade på tolv frågor och 21 länstabeller över hur kommunerna besvarade 14 nyckelfrågor i Sveriges friluftskommun 2023.

Stillasittandet, den psykiska ohälsan och upplevelsen av ensamhet har ökat kraftigt det senaste decenniet och utgör nu tre av Sveriges stora folkhälsoutmaningar. I alla dessa frågor kan det organiserade friluftslivet bidra till att fler får möjlighet att upptäcka den läkande kraft som finns i naturen. De åtta miljoner aktivitetstimmar som Friluftsfrämjandet bidrar med årligen, är alla ledarledda och i gemenskap. Våra drygt 8000 ideella ledare och 300 lokalavdelningar gör ett fantastiskt jobb runt om i landet genom att erbjuda ett smörgåsbord av friluftsaktiviteter såsom vandring, cykling, paddling, klättring och skidskola. Vi har flera verksamheter anpassade för barn - Skogsmulle och skogens värld, Vildmarksäventyr, I Ur- och Skurförskolor och Skogshjältarna - samt konceptet Häng med oss ut för de som lider av psykisk ohälsa.

Vi vill med denna rapport synliggöra de möjligheter kommunen har att stärka folkhälsan genom goda förutsättningar för ett livskraftigt friluftsliv. Man bör vara medveten om att förutsättningarna att arbeta med frågorna skiljer sig enormt mellan Stockholms miljonbefolkning och Bjurholm med sina 2 400 invånare.

Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi – kommuner, friluftsorganisationer, länsstyrelser och andra myndigheter, regioner, regering, riksdag – kroka arm och se till att ännu fler invånare byter skärmtid mot skogsluft och hittar sin rörelseglädje i naturen och den återhämtning, gemenskap och välbefinnande som många upplever genom naturaktiviteter och friluftsliv. Tillsammans kan vi bidra till stärkt folkhälsa och livsglädje.

Vi hoppas att din kommun och du som kommunpolitiker får nytta och inspiration av rapporten!

Om rapporten: Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv

Rapporten innehåller:

1. Forskningen och siffrorna bakom friluftslivets samhällsbidrag
2. Jämförelse mellan enkätsvar från drygt 4700 kommunpolitiker och 217 kommuner på centrala friluftslivsfrågor
3. Rekommendationer: Så kan kommunen och dess politiker skapa ett friluftslyft