Sök på webbplatsen

Hitta lokalavdelning

Som medlem får du

  • Tillgång till Sveriges bredaste utbud av guidade friluftsaktiviteter
  • Stödjer vårt arbete med hela Sveriges friluftsliv, och mycket mer...
Bli medlem

Logga in

Tunnel, kupol eller solo? Hitta rätt tältmodell!

Tunneltält är lättast per ytenhet, kupolerna självstagande så de kan resas på en bar klippa. Hybriderna tar fördelarna av båda sorter – frågan är vilken tältmodell som passar dig bäst.

Få friluftsprylar ger lika stor frihet som ett tält. När du äger ett eget bra tält kan du sticka iväg på en tur när lusten faller på. Du väljer själv en skön tältplats, i bästa fall skyddad från hårda vindar, nära vatten och med utsikt.

I valet av friluftstält är det viktigt att tänka igenom vilka dina behov är. Hur många ska rymmas i tältet, hur mycket får det väga och kosta. Behöver du främst ett självstagande tält som är lätt att slå upp på klippor i skärgården, eller ska det vara lätt och ha rymliga absider?

I huvudsak finns det tre typer av tält för fjäll, hav och lågland: Tunneltält, kupoltält och hybrider. Utöver finns ytterligare två typer av tält: lätta enmanstält för soloäventyrare och multisportare, och baslägertält för stora och små äventyr.

 

Tunneltält

Ett tunneltält består som regel av två eller tre parallella bågar som formar tältduken i en tunnel. För att tältet ska stå upp behöver åtminstone båda kortändar spännas ut och förankras med markpinnar,
stenar eller på annat sätt. Oftast behövs fler pinnar för att tunneltältets sidor och absider ska sträckas ordentligt.

Fördelarna med tunneltält är att de är enkla att sätta upp då inga bågar ska korsas. De väger lite i förhållande till ytan. Det finns tunneltält med extrastora absider och bra ventilation. Nackdelen med tunneltält är att tältväven tenderar att börja hänga i hård vind och när de blir blöta av regn och kondens – då får man gå ut ur sin boning och eftersträcka.

Kupoltält

Ett kupoltält har en bågkonstruktion av minst två bågar som korsar varandra en eller flera gånger och bildar en kupol. Fördelen med kupoltält är att det är helt eller delvis självstagande, det betyder att så snart du trätt i bågarna så står tältet upp. Du kan bära omkring det och testa tills du hittar din perfekta tältplats. Sedan måste kupolen förankras i marken med pinnar eller på annat sätt så att det inte blåser bort. Många kupoltält har absider som behöver sträckas med hjälp av pinnar. Ett självstagande tält är en stor fördel när du paddlar och tältar på klippor där det saknas möjligheter att trycka ner pinnar i marken.

Andra fördelar med kupoltältet är att det har vertikala väggar och ofta sitthöjd i taket som gör tältet rymligt och trevligt. Det är härligt när två personer kan sitta intill varandra utan att kröka på huvudet. Kupoltältets största nackdel är att det väger mer per ytenhet och har som regel små absider. Ofta tar det mer tid att trä i bågarna på kupoler då det blir trångt där bågarna korsar varandra. På några kupoltält, ofta utomskandinaviska prisvärda märken, slås innertältet upp för sig innan yttertältet hakas på – i regn riskerar innertältet att bli blött. Det är en stor fördel att tält har inner- och yttertält som kopplas samman.

Hybrider

Hybrider är en form av tält där man utnyttjar fördelarna av både kupolen och tunneln. Till exempel träs en båge längs taket och två på tvären för att bilda ett avlångt och stabilt tält. Det finns alla möjliga varianter, en del med kortare bågar som stagar upp absider.

 

Tältets ABC

1: ABSIDEN
Tältets hall är ett väderskyddat område mellan innerdörr och ytterdörr. Här ska ryggsäcken rymmas. I en rymlig absid kan även matlagning och hund få plats. Om man är två eller fler är det bra med två absider.

2: BÅGAR
Tältets skelett består av ihåliga lättmetallbågar, kallas också stänger. För att de ska kunna packas är bågarna uppdelade i sektioner som hålls ihop med hjälp av en invändig elastisk lina. ”Packa ut” tältbågarna försiktigt och se till att varje sektion trycks ända in på nästa – för att undvika skador på bågarna ute i fält.

3: DÖRR
De flesta tält har en eller två ingångar. Dessa består av två- eller trevägs dragkedjor i yttertältet och i innertältet. Innertältens dörrar är ofta D-formade och går att öppna runt om, de är helt eller delvis i myggnät för bättre ventilation. Ibland finns dubbla innerdörrar – en i vanlig väv och en i myggnät så du kan välja hur mycket ventilation du vill ha genom innerdörren. Bra om den öppna innerdörren kan fästas upp, annars kan den bli smutsig om den blir liggande mot marken i absiden.

4: INREDNING
Minst en ficka per person för ficklampa, telefon med mera, och gärna några öglor i taket för en torklina att hänga fuktiga plagg på.

5: PACKPÅSE
Det ska vara lätt att knöla ner tältet i packpåsen. Det är bra med separata påsar till smutsiga pinnar och vassa bågar. Se till att ha med en reparations sats i packpåsen.

6: PINNAR
Markpinnarna behövs för att spänna ut och sträcka tältet, plus för att förankra tältet vid marken, så att det inte blåser bort. Se till att du har tillräckligt många pinnar för alla stormlinor och fästen. Finns med olika profiler: runda, V, och Y­profiler. Testa och lär vilken sort du tycker är bäst – markpinnar är billiga att kompletteringsköpa.

7: STORMLINOR
Stormlinor fäster i enkla eller dubbla fästen i yttertältet. Funktionen är att sträcka ut tältduken. När du fäst stormlinan med en pinne i marken kan linan eftersträckas, ofta i ett plastspänne med enhandsgrepp.

8: VENTILER
För att skapa ventilation i tältet behövs ventiler eller andra lösningar som ger drag. Det förebygger kondens. Kondens bildas när fukten från utandningsluften och svettning kyls av och vattendroppar bildas. Helst ska ventilerna kunna regleras inifrån tältet, de bör vara ordentligt väderskyddade.

9: VÄVAR
Väven i innertältet är tunt med ett tjockare golv som gärna får vara uppdraget någon decimeter från golvet. Yttertältets väv ska vara vattentätt och andas. Ytterväven är ofta belagd med silikon som förbättrar rivstyrkan och golvväven med polyuretan (PU). Vanligast är att ytter- och golvvävarna tål tre till tio meters vattenpelare. Inner- och yttertält bör sitta ihop vilket förenklar uppsättning i regn, så att innertältet skyddas av yttertältet.

VINTERTÄLT
Ett tält anpassat till vintern kallas fyrsäsongstält och ska hålla för en riktig snöstorm. För det krävs tåligare material, mer rymd och yttervävar som går att dra ända ner mot marken för att skydda mot snödrev. Ventiler ska kunna stängas helt. Bågarna är tjockare och ofta finns plats för dubbla bågar i bågkanalerna. Bör ha plats och ventilation för matlagning i absiden i händelse av snöstorm. Ska gå att sätta upp med handskar på.

Hitta vandringar

  • Sök MER

Hittade du inget av intresse?

Saknar du intressanta aktiviteter i ditt område? Då kan du vara med och påverka utbudet. Det är roligt!

Engagera dig