Sök på webbplatsen

Hitta lokalavdelning

Som medlem får du

  • Tillgång till Sveriges bredaste utbud av guidade friluftsaktiviteter
  • Stödjer vårt arbete med hela Sveriges friluftsliv, och mycket mer...
Bli medlem

Logga in

Lär dig läsa isarna

Hållbar is är grundförutsättningen för långfärdsskridskoåkning. I Sverige finns goda förut­sättningar för skridskoisar i nästan hela landet.

I norr

I de norra delarna av landet är det hösten som är högsäsong. Isarna kan ligga bäriga från oktober, men snöfall gör dem ofta inte åkbara längre fram på vintern.

Mellansverige

I Mellansverige är förhållandena idealiska för långfärdsskridsko. Temperaturer runt noll gör att is nybildas och snölager smälter bort under hela vinterhalvåret.

Syd och Väst

Syd- och Västsverige har också bra förutsättningar, och vid köldperioder kan t.o.m. havsisen på västkusten bjuda på storartade skridskoturer.

Isens tillväxt

Is är vatten i fast tillstånd. Vatten är tyngst vid fyra plusgrader. På hösten kyls ytvattnet ner och sjunker, vattnet skiktar sig och vattnets värme transporteras upp i luften. Först när skiktningen är klar kan isen börja lägga sig. Isens tillväxt beror på vind, väder och temperatur.

Eftersom många parametrar ingår är det svårt att exakt förutse hur snabbt is växer till. En tumregel som brukar användas är en tiondels millimeter tillväxt per minusgrad och timma. Tio minusgrader i tio timmar ger då en centimeter is. Under idealiska omständigheter växer isen betydligt fortare. Kärnis av sötvatten anses hållbar för en skridskoåkare när den är fem centimeter tjock. Friluftsfrämjandets verksamhet bygger på åkning i grupp där istjockleken bör vara minst 8 cm.

Viss is kräver större tjocklek för att bära

Saltvattenis, våris och is som har inblandning av snö kräver större tjocklek för att bli hållbar. Ett islager på en sjö är inte jämntjockt. Varierande djup, strömmar, temperaturskillnader och väderpåverkan skapar olika förutsättningar för isbildningen. Rörelser i vattnet är den vanligaste orsaken till svaga och farliga områden. Detta finns i sund, runt uddar, över grund och där vatten rinner in eller ut från sjön. Särskilt farligt är det vid avlopp och utsläpp där inga varningsmarkeringar finns. Bryggor, broar och vassar ger oftast svag is vid isläggningen.

På våren tar de upp solvärmen som sprids till isen. Råkar är breda sprickor som bildas snabbt när isen utvidgar sig, framför allt på vårvintern. De finns som regel på ungefär samma ställe varje år. Vindbrunnar är områden som hålls öppna av vinden och fryser senare än omgivande vatten. Isrännor kan snabbt skära av en vik. Svallen efter snabba fartyg kan bryta isen till flak flera hundra meter åt sidan.

Att bedöma is kräver både erfarenhet och kunskaper om isens egenskaper. Med ispik kan en erfaren skridskoåkare med rimlig säkerhet avgöra ett istäckes hållbarhet. Nybörjare eller oerfarna åkare bör alltid åka i sällskap med någon som kan bedöma isförhållanden, t.ex. med Friluftsfrämjandets ledarledda turer.