Sök på webbplatsen

Hitta lokalavdelning

Som medlem får du

  • Tillgång till Sveriges bredaste utbud av guidade friluftsaktiviteter
  • Stödjer vårt arbete med hela Sveriges friluftsliv, och mycket mer...
Bli medlem

Logga in

Miljövänliga friluftsprylar - finns det?

Farliga impregneringsmedel, dun som plockats på ett plågsamt sätt, slöseri med vatten och långa transporter. Att de kläder vi använder i vårt friluftsliv belastar planeten är ingen hemlighet. Går det att vara en god konsument och ändå hålla sig varm och torr där ute? Och vad är viktigast att välja och välja bort? Vi reder ut begreppen.

Det är ingen nyhet, vi har hört det i många år nu. Vi i västvärlden konsumerar för mycket.Vi tär på jordens resurser och på lång sikt är vårt beteende inte hållbart. Vi som gillar natur och friluftsliv lyssnar förstås och förfasas.

Vi tycker ju att det är viktigt med en ren och frisk natur. Vi förskräcks över hela öar av plastskräp som flyter omkring i världshaven, vi delar länkar med ledsna apor som snart är utrotade och vi läxar upp arbetskamraterna som struntar i sopsorteringen.

På väg hem går vi förbi sportaffären som har rea. Vi hade inte tänkt köpa något, vi har egentligen redan garderoben full av jackor, tröjor och skidbyxor sedan förra och förrförra och förrförrförra vintern, kläder vi långt ifrån slitit ut. Men den här parkasen var ju på rea. Och en snyggare färg än den jag redan har. Ett riktigt kap. Den får nog följa med hem ändå. Plötsligt har vi ännu en jacka i garderoben. Som vi inte heller kommer att slita ut.

Många är vi som köper långt mycket mer kläder än vad vi behöver för att hålla oss varma och torra. Varje år konsumerar vi i Sverige 150 000 ton textil. Och det är här det stora problemet ligger. Det säger Mats Johansson på textilhögskolan i Borås, att vi köper för mycket kläder och kläder med funktion vi egentligen inte behöver.

 

Shoppa klokt

Det går att göra kloka val när man shoppar friluftsutrustning. Mats Johansson ger sina bästa tips.

Undvik spontanshopping.
Tänk efter före istället. Vilket behov har du? Hur länge kommer du att använda prylen eller plagget? Köp inte funktion du inte behöver. Läs gärna på om olika företags miljöarbete innan du går till butiken.

Prova noga!
Det som känns lite sådär i butiken kommer inte att kännas bättre när du ska använda plagget. Risken är stor att det blir hängande i garderoben.

Läs etiketterna.
Ju färre material desto bättre, helst ska det bara vara ett. Kolla tillverkningsland. Står inget, dra öronen åt dig, det är sällan ett bra tecken. Läs skötselråden. Verkar de krångliga eller otydliga är det troligtvis inte ett särskilt användbart plagg.

Se ditt köp som en investering.
Friluftsprylar med hög kvalitet håller länge om du sköter om dem på ett bra sätt. Lägg de extra pengarna det kost ar att köpa något som är ansvarsfullt tillverkat och köp färre saker istället.

Matcha behovet

– Vi klär oss i trelagers Gore-Tex för att gå fram och tillbaka till bussen i duggregn, plagg med väldigt komplexa tillverkningsmetoder som oundvikligen kostar väldigt mycket resurser. Mitt första råd till den som ska köpa ny friluftsutrustning är att analysera vilket behov man faktiskt har, inte vilket behov man tror
man har, eller skulle vilja ha. Köp sedan ett plagg som matchar det behovet och inte behovet hos en som ska bestiga Mount Everest. Redan där har du gjort planeten en jättetjänst.

Mats Johansson vill få oss att tänka i livscykler, alltså hur länge ett plagg lever. Och då ska man inte fokusera på hur länge plagget enligt tillverkaren håller innan det slits ut, utan på hur länge man själv kommer att använda plagget.

– En jacka med riktigt hög funktion som du vet att du kommer att använda regelbundet under många år framöver, och då menar jag inte två-tre utan snarare tio-femton, det är en bra miljöinvestering, nästan oavsett hur det tillverkats.

Mats säger nästan, för något han också vill att vi undviker är de riktigt giftiga kemikalierna. Och här räcker det inte att undvika bara det som är direkt förbjudet.

– Det finns en hel rad fluorkarboner som vi vet är ordentligt skadliga, främst för djurlivet men på sikt troligtvis även för människor. Fråga i butiken om du är osäker vad kläderna du funderar på att köpa är impregnerade med.

Enligt Mats Johansson finns det många outdoormärken som säger sig vara miljövänliga och det finns en rad olika märkningar som ska visa detta. Men de flesta av dessa gör inte mer än att hålla sig ifrån det mest uppenbart livsfarliga och olämpliga, menar Mats. – Som konsument är det otroligt svårt att tränga igenom företagens marknadsföring, säger han. De vet att miljöaspekten säljer bland friluftsfolket och lägger mycket krut på att framstå som gröna hjältar.

Det finns dock de som han tycker gör ett bra jobb, och nämner svenska märken som Fjällräven, Houdini och Klättermusen. Märken som ligger i den övre skalan av prisspannet.

– När det gäller just friluftskläder och utrustning finns ett klart samband mellan pris och kvalitet, som man inte kan se på samma sätt i modebranschen, säger Mats Johansson. Bland outdoorprylarna är det i stort sett alltid så att dyrare är bättre, både i funktion och i hänsyn tagen till miljön.

 

Om fluorkarboner

Fluorkarboner hör till en stor grupp perfluorerade ämnen som bland annat används i impregneringsmedel för textilier, i brandskum, i papper och skidvalla. De bildar släta och slitstarka vatten­, fett­ och smutsavvisande ytor. Problemet med dem är att de genom tvättvattnet och slitning hamnar i naturen, där de inte bryts ner utan ansamlas. Fluorkarboner är giftiga och reproduktionsstörande för organismer som lever i vatten. Det finns studier som tyder på att de också kan vara cancerframkallande för människor. Det finns däremot inget som tyder på att de är akut giftiga för människor. Släng därför inte dina kläder som är impregnerade med fluorkarboner, till exempel PFOA och PFOS, men se till att undvika dem när du köper nya kläder.

Läs mer om fluorkarboner

Återvinning

Branschen är överens om att råmaterialen, till exempel bomull och polyester, kommer att bli en bristvara i framtiden. Återvinning kommer att bli allt viktigare, något som finns redan idag i liten skala, men där storskaliga lösningar saknas. För att kläder ska gå att återvinna är det viktigt att de olika materialen inte blandas. Det är svårt och tidsödande att i en återvinningsprocess dela upp till exempel bomull och syntetfibrer.

– Ett plaggs återvinningbarhet bestäms till 90 procent redan på designbordet, säger Mats Johansson. Det är därför det är så viktigt att producenten tar ett helhetsgrepp om hållbarhetsfrågan, det är inget man kan lägga på i efterhand, när plagget redan är klart.

Aiko Bode är hållbarhetschef på Fenix Outdoor, som är Fjällrävens moderbolag. Han berättar om företagets riktlinjer för dess designers och produktutvecklare, där ord som funktion, slitstyrka och tidlöshet ska vägleda arbetet. De ska också sträva efter att designa plagg i ett enda material och alltid ta hänsyn till ett materials möjlighet till återvinning eller om det rent av går att tillverka av redan återvunnet material. Samtidigt är Fjällrävens signum den egna G1000-väven som är en blandning av polyester och bomull. Aiko Bode säger att man har påbörjat en process för att hitta sätt att effektivt kunna återvinna även G-1000-materialet, trots att det är ett blandmaterial, men att det ännu är i sin linda.

– Jag har ingen tidsplan för när vi ser en lösning på det, men det är något vi strävar efter.

Mia Tapio, tidigare hållbarhetschef på Houdini som numera driver konsultbolaget Eternal Mindset, vill betona att vi måste ha tålamod när vi letar efter nya metoder, för både produktion och återvinning.

– Det har tagit oss 50-60 år att komma hit, när det gäller både konsumtionsmönster och kemikalieanvändning till exempel. Vi är den första generation som förstår hur farligt det är det vi håller på med. Vi kommer inte att hitta en lösning på två-tre år. Det kommer att ta tid. Men det kommer att gå.

 

Våga fråga!

Enligt Mia Tapio frågar vi kunder alldeles för lite om de kläder vi köper. Här är tre frågor att ställa i butiken:

1. var är produkten tillverkad och har fabrikerna den tillverkas i tecknat något avtal om arbetarnas rättigheter? Finns det någon som kollar villkoren på plats?

2. hur har man koll på att produkten inte avger några farliga kemikalier vid tillverkningsprocessen, så att de som jobbar i produktionsmiljön inte får allvarliga sjukdomar?

3. kan jag vara säker på att vattnet som använts vid tillverkningsprocessen är renat, innan det släpps ut från fabriken produkten tillverkats på?

Om butikspersonalen inte kan svara kan det vara ett varningstecken att villkoren inte är så bra. Genom att fråga skickar du som kund en signal till butiken och producenten att de här frågorna är viktiga. Mejla gärna till producenten också och ställ dina frågor.

Tidlöshet

För såväl Fenix Outdoor med Fjällräven i spetsen som Houdini är det självklart att hållbarhetstanken genomsyrar hela företagets affärsidé. Fjällräven betonar till exempel sin tidlöshet, att du aldrig kommer att behöva köpa en ny Fjällrävenjacka för att den gamla har förra säsongens färg. Den nya säsongens kollektion har nämligen samma färg. Samtidigt vill man förstås sälja sina produkter och vara lönsamma. Aiko Bode ser ingen motsättning i detta.

– Vi är globalt sett ett litet bolag, säger han. Vi behöver inte sälja en ytterligare jacka till dem som redan har våra kläder. Vi kan hitta nya kunder i andra delar av världen. Och det är bättre att de köper nya kläder av oss, som har en ansvarsfull produktion, än från någon annan. Aiko Bode säger att han inte vill tänka på kunderna som ”konsumenter”.

– I orden konsument och konsumera ligger en undertext av att förbruka. Att använda och sedan slänga. Jag skulle vilja att vi tänker på oss själva som användare. En användare kan lämna vidare något man använt till en ny användare. Kläderna vi bär måste få ett längre liv.

Mats Johansson vill slå ett slag för att hyra kläder med funktion man inte behöver till vardags. Houdini erbjuder sedan några år uthyrning och också en del andrahandsförsäljning. Men det är svårt att riktigt få kunderna att köpa idén om uthyrning, säger Mia Tapio.

– Vi har vant oss vid att det är så billigt att köpa. Att hyra ett skidställ från Houdini är nästan lika dyrt som att köpa ett nytt på en sportkedja, och då väljer de flesta att köpa det billiga, som inte är lika ansvarsfullt producerat.

När man som konsument står där i butiken och, efter att nogsamt ha analyserat sitt faktiska behov, ska försöka välja mellan olika märken är det lätt att bli en smula uppgiven. Hur ska jag veta att jag väljer rätt? Mats Johansson har inget enkelt svar, för frågan i sig är väldigt komplex.

– Det finns ingen som kan svara på om det är bättre att välja återvunnen polyesterfiber eller ekologisk bomull, eller om schyssta löner och arbetsvillkor är viktigare än att vattnet som släpps ut från fabriken är rent. Det finns för- och nackdelar med alla val vi gör. Men det viktiga är att vi ändå försöker göra val, att vi tänker efter när vi handlar och inte köper mer än vi behöver. Gör vi det har vi faktiskt kommit riktigt långt.

Cajsa Rännar

Chefredaktör Magasin Friluftsliv, sociala medier.

cajsa.rannar@friluftsframjandet.se

070-306 25 28