Sök på webbplatsen

Hitta lokalavdelning

Som medlem får du

  • Tillgång till Sveriges bredaste utbud av guidade friluftsaktiviteter
  • Stödjer vårt arbete med hela Sveriges friluftsliv, och mycket mer...
Bli medlem

Logga in

En god friluftsmiljö med hög biologisk mångfald och hållbar utveckling

Tillgänglig och välmående natur är en förutsättning för friluftsliv. Den svenska naturen är otroligt mångsidig, med fjällen i norr, skärgårdsmiljö längs hela kusten samt skog, öppna landskap, sjöar och vattendrag omlott med varandra. 

För att förstå vad vi menar när vi pratar om en god friluftsmiljö med hög biologisk mångfald och hållbar utveckling, måste vi täcka in alla våra typer av natur och frågorna som hör dem till.

Skyddade natur- och friluftsområden

Naturen ska i högsta möjliga mån vara tillgänglig för alla. Eftersom resurserna inte är oändliga och det finns många intressenter, är det viktigt att vi avsätter natur- och friluftsområden för både människa och djurliv. Detta är av särskild vikt när det handlar om platser som är unika eller som ligger tätortsnära. Sverige har en lång historia av att skydda naturen men glömma bort friluftslivet. Vi anser att skyddet endast i undantagsfall får inskränka allemansrätten och ställer oss därmed inte bakom slentrianmässiga förbud mot till exempel cykel och tältning i naturskyddsområden. Vi vill att naturen ska skyddas lika mycket utifrån sociala som biologiska värden och anser att motsättningarna oftast förstoras i onödan, utan specifika bedömningar från situation till situation.

Fjällen

Europas sista vildmark. Trots att fjällen länge präglats av renskötsel och människans fotspår, är det så vi fortfarande upplever fjällen – som ett unikt kulturlandskap, fullt av upplevelser och äventyr. På Friluftsfrämjandet motsätter vi oss inte näringslivets existens i fjällen, däremot menar vi att det måste finnas en tydlig plan som inkluderar såväl friluftslivets möjligheter som sociala värden. Gruvindustrin, vind- och vattenkraft, storskaliga turistdestinationer, rennäringen och god infrastruktur måste kunna samexistera med människans behov av oförstörd, bullerfri natur. Det innebär att vi tydligt måste ringa in var denna typ av utveckling får ta plats, för att dess påverkan inte ska bli för stor. För att turism och näring ska kunna frodas i fjällen, behövs god infrastruktur och hög servicenivå. Vi anser dock att det är främst tågtrafiken som bör prioriteras framför flyg, då spårbunden trafik har minst åverkan på fjällen. Vi tycker också att bullerfria zoner ska upprättas runt fjällens vandringsleder, fredade från såväl motortrafik (inklusive skotrar) på marken som flygrutter och helikoptertrafik.

Skärgården

Vår syn på Sveriges skärgård liknar i stort den på fjällen. Främsta skillnaden är att fler bor och verkar i skärgården, vilket innebär att vi inte kan ställa samma krav på skydd av skärgårdsmiljön som på fjällen. Samtidigt är skärgården också ett unikt natur- och kulturlandskap som behöver värnas, tillika en av våra främsta arenor för friluftsliv, främst i form av kajak, långfärdsskridskor, vandring och cykling. Längst hela Sveriges kustlinje erbjuder skärgården natur med fantastiska och hela tiden växlande upplevelser, med gott om lämpliga utflyktsplatser och skyddad miljö som gör friluftsutövare mindre utsatta. Den rika kulturmiljön bidrar till fina upplevelser. Att människor bor och verkar i många delar av skärgården tillgängliggör friluftslivet genom service såsom boende, dagligvaruhandel och restauranger i direkt anslutning till den rena vildmarken. Därför ser vi många positiva aspekter av en levande skärgårdsmiljö, samtidigt som vi vill säkerställa att all exploatering sker i samförstånd med friluftslivets intressen och med respekt för natur och biologiskt mångfald. Vi ser att strandskyddet fyller en särskilt viktig funktion i skärgården och vill inte se inskränkningar i strandskyddet för strandnära tomter. Därför är vi oerhört positiva till Skärgårdsstiftelsen i Stockholms skärgård, som säkerställer att man tillgängliggör och bevarar viktig natur och kultur för framtida generationer, och välkomnar framtida initiativ till liknande organisationer i övriga skärgården.

Sjöar och vattendrag

Våra många sjöar och vattendrag är naturens blodomlopp, en absolut nödvändighet för fortsatt hög biologisk mångfald och rika naturupplevelser. På Friluftsfrämjandet vill vi värna och behålla ett högt skydd för inte bara Sveriges havsstränder, utan även för stränder vid mindre sjöar och vattendrag. Vi verkar för allas tillgång till upplevelsen av svenska vatten och sätter majoritetens intresse framför individens enskilda boendeupplevelse, särskilt i tätort och tätortsnära områden. Vi anser att nuvarande regelverk är tillfredsställande i sak, men att tillämpningen svajar. Vi vill se en mera stringent tillämpning av dagens regelverk och att ansvariga organ ska vara återhållsamma när det kommer till att dela ut dispenser, om dessa riskerar att försämra den biologiska mångfalden och/eller friluftslivet. Eftersom urbaniseringen fortskrider och befolkningen växer, kommer antalet människor som vill uppleva naturen också växa. Men som utvecklingen sker nu, med godtyckliga undantag från strandskyddet, riskerar vi att förhindra framtida generationers rätt till goda, tätortsnära friluftsupplevelser.

Skogens sociala värden

Vår vanligaste arena för friluftsliv är skogen. Förutom att utöva friluftsliv är skogen också en plats där vi jagar, plockar svamp och bär, rastar våra hundar och njuter av naturen. Nästan alla svenskar har en relation till skogen och värdesätter både dess sociala och biologiska värden. För oss innebär detta att vi anser att skogens sociala värden måste jämställas med de biologiska och ekonomiska. Särskilt som det finns en tydlig ekonomisk vinst för samhället i och med att skogens sociala värden, som en arena för motion och friluftsliv, bidrar till individer som mår bättre såväl fysiskt som psykiskt. Vi menar att man måste ställa tydliga krav på rekreationsanpassat skogsbruk framför allt i tätortsnära områden; att vi kan ha högre krav för den så kallade närskogen än för fjärrskogen. Även skog med hög biologisk mångfald eller som är unik på annat sätt, bör ha extra skyddsvärde. Det finns i dag utrymme att förbättra skogsbruket i detta avseende. Till exempel kan skogsbruket planeras så att skogen är varierad i ålder, storlek och träslag. Det är också viktigt att de som brukar skogen också efterlever sitt ansvar att röja stigar samt värna naturliga och extra fina utsiktsplatser och rastplaster. Vi ser det hyggesfria skogsbruket, där skog lämnas kvar även vid avverkning, som en självklarhet eftersom även detta kan förenas med god ekonomisk avkastning. Vi menar också att det på politisk nivå hela tiden behöver föras en dialog mellan organisationer om ekonomiska, sociala och biologiska värden, för att balansera dessa intressen. Samtidigt vill vi understryka att vi på intet vis är emot skogsbruket, inte ens det tätortsnära. Det vi tror på är att hela tiden underhålla relationen och dialogen mellan skogsbruk och friluftsliv, för en gemensamt stark framtid.

Öppet landskap

Det öppna landskapet är resultatet av ett levande jordbruk. Om vi inte hade haft betande djur och åkerbruk, skulle Sverige sett fundamentalt annorlunda ut. Ur detta perspektiv bidrar det öppna landskapet till ett mer varierat friluftsliv med fri sikt och vackra vyer, men också genom att synliggöra artrikedomen – då allt från harar och fåglar till älg och björn rör sig fritt i vårt avlånga land. Vi vill att man skapar förutsättningar för de näringar som hjälper till att hålla landskapet öppet, samtidigt som man ställer motkrav och för en aktiv dialog om friluftsliv och biologiskt mångfald.

Bullerfri natur

En av naturens mest ovärderliga aspekter är det vi först upplever som tystnad, men som efter ett tag växer till en hel orkester av liv och rörelse. Att vistas i oförstörd natur, är att vistas i en värld av ljud så subtila att de inte kan konkurrera med den moderna världens buller och oväsen. Fågelsång, trädkronors dans för vinden, däggdjurs lockrop, insekters surr och vattendrags brus. Allt bidrar till naturens harmoniska symfoni. Vår ståndpunkt är att bullerfri natur bara kommer bli mer värdefull för oss människor, i takt med att städerna växer och allt färre växer upp med naturen runt knuten. Vi vill att man beaktar denna aspekt i lagstiftningen och att bullerstörande trafik kanaliseras, till exempel skidleder separerade från skoterleder. Vi vill också se tydligare begränsning för skotrar, motorcyklar, fyrhjulingar och vattenskotrar, samt att man skapar tydliga rutter för kommersiell helikoptertrafik. Vi ser framför allt inget stöd i allemansrätten för bruk av motordrivna fordon i naturen; det finns ingen historisk tradition, och det finns ingen anledning att skapa en ny. Terrängkörningslagen förbjuder dessutom barmarkskörning i terräng. Skälen är framför allt deras miljöpåverkan, det vill säga buller, avgaser och skador på naturen och störning av vilt. Vad gäller snöskotrar, motorcyklar och fyrhjulingar tillkommer marktryck och skador på vegetation, dräneringsförhållanden etcetera, som ytterligare motiverar begränsningar av tillåtna områden att färdas i på ovan nämnda sätt.

Vindkraften

Friluftsfrämjandet stödjer förnyelsebar energi, men vi inser också att utbyggnaden av vindkraftparker kan störa såväl frilufts- som djurliv. Återigen vill vi att friluftslivets intressen ska väga lika tungt som övriga samhällsintressen – varken mer eller mindre. Det innebär att planering av ny vindkraft måste ta hänsyn till friluftslivet och dess intressen.

Gruvnäringen

Vi har starka synpunkter på hur gruvnäringen ska utföras, då den inte kan existera utan att påverka naturen. Vi menar att den politik som förs i frågan i dag, har en alldeles för generös hållning till prospektering och gruvdrift, särskilt då vi sett bolag med varierad renommé och seriositet agera tveksamt på vår friluftsarena. Dels har prospektering och gruvdrift en stor direkt åverkan på naturen, dels sker en mer indirekt åverkan genom infrastruktur och vägar. Vi menar att när det sker så bristfälligt planerat som det görs i fjällen i dag – när så lite helhetsansvar utkrävs av aktörerna – så hotas upplevelsen av Europas sista vildmark i allmänhet och enskilda viktiga friluftsdestinationer, till exempel Nikkaluokta, i synnerhet. Vi vill att varje nytt projekt följs av en tydlig miljökonsekvensanalys tillsammans med att resurser för att återställa naturen garanteras av berörda parter. Här ser vi i dag skrämmande exempel på både brister i analys och garanti för omhändertagande av miljöproblem, till exempel i fallet med avverkningen av Ojnareskogen på Gotland.

Rovdjurspolitiken

Varg, björn, lo och järv är naturliga inslag i den svenska faunan och måste som sådana värnas. Men detta är också en fråga full av konflikter och vår önskan är mer än något att man från politiskt håll ska verka för att skapa färre konflikter mellan stad och landsbygd, inte fler. Vi menar därför att man behöver arbeta igenom rovdjurspolitiken eftersom den juridiska processen i dag är beklagansvärt otydlig. Vad gäller exakta tal för exempelvis vargstammen har Friluftsfrämjandet ingen exakt ståndpunkt. Vi anser i stället att man alltid ska vara försiktig i frågor som rör irreversibla beslut. För vår del upplever vi inget hot mot friluftslivet från dagens vargstam och stödjer därför inte en begränsning ur ett friluftslivsperspektiv. Rovdjurspolitiken berör dock mer än varg och det som mest påverkar friluftslivet just nu, är den explosionsartade tillväxten av vildsvin. Vildsvin har nyligen återintroducerats och saknar därför en naturlig fiende i faunan. Stammen måste begränsas och kontrolleras genom att vi skapar ett tydligt uppdrag åt landets jägare, detta då vildsvinens framfart i stor utsträckning förstör skog och mark samt inverkar negativt på människors upplevelse av säkerhet.