Sök på webbplatsen

Hitta lokalavdelning

Som medlem får du

  • Tillgång till Sveriges bredaste utbud av guidade friluftsaktiviteter
  • Stödjer vårt arbete med hela Sveriges friluftsliv, och mycket mer...
Bli medlem

Logga in

Med ansvar för #metoo

2017-11-10

Att orka lyssna på den som har något jobbigt att berätta, det är vårt gemensamma ansvar. Att samtidigt våga utmana våra egna strukturer tar oss framåt.

Liksom människor över hela världen blev jag djupt berörd över vittnesmålen om sexuella trakasserier och övergrepp som delades under hashtaggen MeToo. Det var skrämmande att läsa. Samtidigt är det oerhört viktigt att det lyfts fram. Det är ett problem som funnits länge och tack vare MeToo-uppropet kan hela samhället ta steg i rätt riktning.

Sexuella trakasserier och övergrepp kan vara ett svårt samtalsämne. Det är saker som man ibland inte vågar prata om i det vardagliga samtalet, eftersom det kan upplevas som olustigt och skamfullt. Men den enorma kraften och volymen av alla MeToo-vittnesmål ledde till att vi faktiskt diskuterade detta, både inom Friluftsfrämjandet, bland kollegorna och i styrelserummet, och jag själv privat med kompisar och hemma i min roll som man och pappa.

Och det just där vi behöver börja anser jag. Om vi ska kunna ändra ett problem måste vi alla förstå själva problemet, och dess omfattning och effekter. Det är viktigt att reflektera och våga diskutera de här frågorna. Och det är viktigt att orka lyssna på det vi får höra.

Inom Friluftsfrämjandet kan vi såklart aldrig acceptera någon form av trakasserier eller övergrepp, varken sexuella eller av någon som helst annan karaktär. Aldrig. Någonsin.

Om du upplever trakasserier, nedvärderande behandling, eller övergrepp, ta då genast kontakt med någon inom Friluftsfrämjandet som du har förtroende för. Det kan vara en ledare, styrelseledamot, tjänsteman, mig eller någon i Riksorganisationens styrelse. Om du själv inte orkar detta, be istället någon annan som har ditt förtroende att agera som ditt språkrör. Vi kommer att lyssna.

Om jag får signaler på händelser som går utanför det accepterade eller indikerar en osund kultur, kommer jag att agera mot problemet, inte mot budbärare eller offer. Det är en grundläggande rättighet att få stöd och hjälp och det har dessutom starkt stöd i vår Uppförandekod.

Vi behöver våga utmana våra strukturer och vår kultur också inom Friluftsfrämjandet. Tillsammans är vi ansvariga för att det finns utrymme för och möjlighet till en öppen och uppriktig dialog. Inte bara för att prata om friluftsliv och äventyr, utan också om hur vi är mot varandra. Om vi ska stå för ett friluftsliv för alla, behöver vi också låta den som har något jobbigt att berätta komma till tals och samtidigt behöver vi lyssna.

Det kan tyckas självklart att vi är emot sexuella trakasserier och övergrepp. Men det som kan uppfattas som ett oförargligt skämt kan vara en del av samma mönster. Sexistiska, homofoba och transfoba skämt utgör en del av ett problematiskt språk och är ett sätt att normalisera en problematisk kultur.

Om vi som organisation är med och verkar emot detta är vi 95 000 människor som tar ställning mot trakasserier och övergrepp av alla slag, då är vi 95 000 människor som tar ställning för allas lika värde och då är vi 95 000 människor som verkligen vill göra samhället litet bättre.

Jag kommer att utmana mig själv i att ännu tydligare ta diskussionen och ta ställning mot trakasserier och övergrepp och att säga ifrån om jag hamnar i situationer med opassande skämt eller opassande språk. Både i min roll som generalsekreterare, som pappa och som människa.

Lars Lundström

Generalsekreterare Friluftsfrämjandet